Åh nu kliar det i sy-fingrarna 
Jag var på medeltidsmarknaden med maken i dag och vi köpte ylletyg till nya medeltidskläder. Så nu vill jag sätta igång och sy.
Måste dock städa först så jag har något bra ställe att vara på, och det är ju mindre roligt 
Jippie
Jag råkade pilla loss någon tråd tydligen, så maskinen funkade ju inte längre så jag blev tvungen att trä om den om jag skulle kunna sy mer (min plan A var tidigare att jag skulle prova att klippa av trådarna och skarva i med annan tråd och helt enkelt "sy igenom" den nya tråden. Jag läste nämligen om en som gjorde så varje gång hon skulle byta tråd, för hon visste inte hur hon skulle trä sin maskin.
Men nu gick ju inte det...
Så jag letade fram flera instruktioner på youtube och lyckades klura ut (trots att min maskin inte ser riktigt likadan ut) hur principen var. Och nu funkar den igen
Oj, ja det låter lite pilligt Heobea. Det där med passform är aldrig enkelt. Ingen är ju helt symmetrisk. Men det blir ju extra svårt om det är allt för osymmetriskt 
Jag har precis klippt till makens struthätta och ska försöka sätta igång och sy den snart.
Han vill ha en liten krenelering i nederkanten (det ska jag också ha på min hätta) men det blir så tjockt om man fodrar med samma ylletyg. Så jag vet inte riktigt hur jag ska lösa problemet. Jag har ju vanligt fodertyg. Men det passar liksom inte in. Man använde ju inte syntetfoder på 1300-talet
Vad spännande afturelding. Ska bli kul att se bilder sen när det är helt klart (med hela stylingen och allt )
En enklare klänning slänger man ju i hop på en dag om man inte ska vara supernoga. Så det fixar du
Jag är klar med struthättan till maken nu och det blev jättebra. Fick bli samma ylletyg i kanten, men jag fodrade bara just kanten då.
Har varit hemma hos en jobbarkompis som ska med ner till Gotland i sommar och sytt en klänning till hennes dotter i dag (en prinsess-medeltids-klänning). Ska slänga ihop en tunika till hennes sambo och sonen också. Hon har en uppsättning som hennes mamma sydde till mitt bröllop + att jag har en uppsättning som jag kan låna ut till henne också
Sen ska jag ju sy en underklänning till mig, en överklänning, en skjorta och en tunika åt maken och en struthätta åt mig med. Tur att det går rätt fort när man sätter fart
Ja det är jättekul
Och eftersom man inte behöver vara extremnoga med passformen (om man inte syr adelskläder då) så går det ju fort att få till grunden, och sen kan man pynta med band och broderier för att få till den där känslan
Jag sicksackar och syr ihop våderna på maskin, men gör alla fållar, dekorationer och sånt för hand
Vi har inte varit så jättenoga tidigare. Vi har kört linne till allt, men nu har vi skaffat yllemantlar och så håller jag på med struthättor i ylle och vi ska få varsitt ytterplagg i ylle också (tunika för maken och surcot för mig) så då blir jag ju lite mer noga också. Man vill ju inte lägga ner massa pengar på något som sen ser massproducerat ut liksom...
Nej precis, dom ser ingen annan, och det sparar mig flera veckors jobb per plagg. Så det är nog något jag fortsätter fuska med 
Där sömmarna syns försöker jag nu sy med handsöm - allt annat är maskinsytt.
Våra "underkläder" (alltså min underklänning och makens skjorta) kommer att sys på min nya overlockmaskin till och med. Bara för att det går fort och det syns ändå inte
Det blir säkert jättebra Heobea 
Många saker som man ser själv (eftersom man har varit så fokuserad på alla detaljer) är ju sånt som ingen annan skulle se om man inte satte en blinkande neonskylt där som pekade titta på den här skeva sömmen / fållen
Det är jättespännande att kunna få se era alster sen när ni är klara
Kul Mathildatiger
Jag sydde min också och det bästa är ju att man kan få den precis som man vill
Det sämsta är att man kan inte bli arg på någon annan än sig själv om man syr fel 
