Ful ring

Vill man bli överraskad kan man tyvärr inte få välja också! Om du inte vill bita i det sura äpplet och tala om för din M2B att du vill ha en annan ring får du försöka ändra ditt sätt att tänka (inte helt lätt). Jag önskade mig för några år sedan ett berlockarmband, min M2B köpte ett pandora-armband, inte alls vad jag hade tänkt mig, jag ville ju ha saker som hängde och dinglade, men HAN tyckte det var fint och ville att jag skulle ha just det. Det finns en tanke och en känsla bakom, HANS tanke och HANS känsla, bara det betyder mycket för mig. Desto fler berlocker jag har fått (i födesledagspresenter, alla-hjärtans-dag-presenter osv) desto mer har jag älskat det! Det är nästan bara hans om köpt berlocker till, det har liksom blivit "vår grej", jag har köpt till ett par stycken som minnen från olika resor vi varit på (en tulpan i Amsterdam, en bärnsten i Tallin) och varje berlock har nu en liten historia.

Nu är ju din ring en ring och inget berlockarmband, men tänk på historien bakom. Min förlovningsring är lite för tjock för min smak, men vi ville väldigt gärna ha likadana (släta i guld) och hans ring såg så pluttig ut om vi hade smalare. Ja, då är jag inte helt nöjd med min ring men den har en historia, (när morfar och jag förlovade oss för 74 år sedan var det viktigt för oss att ha likadana ringar, därför har jag den här breda ringen än i dag; ska jag säga till våra barnbarnsbarn när de frågar).

Kanske köpte din man den ringen för att han inte hade råd med en mer blingig? Då är det en del av er historia! Jag har en kompis som har en silverring som förlovningsring, de var båda studenter när de förlovade sig och hade inte råd med något annat, nu är det en fin och bra historia!

Försök älska din ring som den är, och tanken bakom. Och så satsar du lite extra på att få din vigselring blingig och fin!

Jag håller med queenelin, vill man bli överraskad får man leva med att fästmannen väljer efter sin egen smak. Han har ju valt den med omsorg och säkert varit sjukt nervös över din reaktion. Mitt råd till dig är att inte säga något utan ge dig själv tid att vänja dig och att försöka se hans kärlek och omtanke när du tittar på den.

Själv önskade jag mig ett halsband i julklapp med en berlock formad som ett hjärta. Det var enda kriteriet. Jag fick ett ganska litet hjärta i en tunn kedja, och var till en början lite besviken. Min kärlek var hypernervös och frågade ängsligt om jag tyckte om det. Såklart dolde jag min reaktion och svarade ja, han hade ju själv valt ut det! Till bröllopet lånade jag en lite finare kedja av min mamma ("något lånat") och när jag ser bilderna från vår underbara dag blir jag bara lycklig av att se det lilla hjärtat jag bär runt halsen, en symbol för vår kärlek!

Du kanske kan ha en lite "blingigare" ring som vigselring istället? Passar nog bra till en med några små diamanter på!

Förlåt, men jag tycker det låter lite smått bortskämt att "gnälla" för att stenarna är för små. Om ringen är fin och sitter bra och din blivande har lagt så pass mycket tid och planering som att faktiskt vara med och designa ringen.. är inte det värt mer än att ringen är precis exakt vad du hade föreställt dig?

Här på BT gnälls det mycket om att man inte gifter sig av rätt anledning om man tex vill ha den klänning man drömt om eller den tårtan man alltid tänkt att man ska ha osv. Är detta då inte ett typexempel på att förlova sig av fel anledning? Att stenarna på ringen inte är tillräckligt stora?

Som någon skrivit ovan här, när ni sen ska gifta er så kan du ju välja en vigselring med en större sten på? Då kommer det förmodligen bara se bra ut med lite mindre stenar på förlovningsringen.

Ett tips är att göra som jag gjorde när jag friade till min man, jag fick låna två "dummy"-ringar från guldsmedsaffären som jag friade med, bara för att få ringpåtagningen, sedan gick vi och valde ut tillsammans efteråt. Det roliga är att vi valde just de ringarna som jag fick dummysarna till och dymmy-ringen var perfekt i storleken till min man (min var såklart för stor men jag har världens smalaste fingar trots att jag inte är så smal i övrigt...).

Jag uppmanar igen, lär dig älska ringen och välj en stor och maffig en som vigselring!

Tycker det var jätte romantiskt att han valde att designa en egen ring
Grattis till förlovningen!!

Tror du inte bara att det handlar om att du var så inställd på den andra ringen, att när det inte var DEN så blev du besviken? Jag vet med mig att jag kan vara sådan själv ibland, att jag stirrar mig blind på ett alternativ, och när det sedan inte blir så av någon anledning så duger inget annat?
Om jag var som du så skulle jag försöka acceptera situationen och satsa på att skaffa drömringen som vigselring istället, det låter ju trots allt som om det skulle kunna bli en fin kombination? Och vem vet, om ett tag så kanske förlovningsringen kommer att bli den du tycker MEST om, på grund av all den omtanke som finns bakom...

Trist att få en ful ring, man vill ju inte göra fästmannen besviken och ledsen. Vi valde det gamla svenska sättet och valde ringarna tillsammans efter att vi bestämt oss för att förlova oss. Då fick vi båda två ringar som vi var nöjda med!

"Blingbling" ringar är DYRA och kostar mycket. Diamanter är verkligen inte billigt...kanske din blivande inte hade råd att köpa en ring med många diamanter??? Ni kan ju kanske spendera mer pengar på en vigselring och köpa en med rejält med "blingbling", den kommer säkerligen passa finfint med din förlovningsring

De flesta har inte särskilt utsmyckade förlovningsringar här i Sverige utan spenderar mer pengar på vigselringen.

Förstår verkligen om du är besviken, men som många skrivit så ville du ju inte välja själv utan bli överraskad. Vet ärligt talat inte vad jag skulle göra om jag befann mig i din situation, men jag tror inte att jag skulle velat såra min blivande och påtala att ringen har för lite diamanter i sig...Det är ju trots allt "bara" ett smycke, kärleken SKA ju vara det viktigaste. Och är du en tjej som vill ha mycket bling i sin ring så kan ni ju försöka spara pengar och köpa en vigselring med mycket bling som sagt... 

Tack för alla era svar.

Nej jag tänker inte säga nåt till min sambo om att jag inte gillar ringen, han verkar ha lagt ned mycket tanke och tid på den och jag vill inte såra honom. Kanske var det som någon sa att jag blivit så inställd på en annan ring att det var det som gjorde mig besviken när det sen inte blev som jag tänkt.

Era svar har faktiskt gett mig lite perspektiv redan och jag hoppas att jag med tiden kommer att förlika mig med ringen helt. Jag ser till att lägga krutet på vigselringen istället ty den ska ta mig tusan bli blingig!