Hur definierar man en dålig attityd?
Om någon tycker att det är förkastligt att beställa från Kina pga barnarbete, olaglig kopiering osv. hur ska man kunna uttrycka det utan att trampa alla på tårna som har köpt en Kinaklänning?
Eller om man verkligen avskyr brudöverlämning och dess symbolik? Hur ska man uttrycka det?
Problemet som jag tror är att när man innerst inne har en liten gnagande röst som säger att "det kanske är så att du har gjort/valt fel" så åler alla taggar ut så fort någon andas om ämnet i fråga.
Väljer man något kontroversiellt så måste man väl kunna stå upp för det och sakligt argumentera varför man tycker att: "så ska man göra" istället för att genast ta det personligt.
"Hon menar mig! Hon säger att det är dumt att handla från Kina - alltså säger hon att jag är dum och!"
För det är så det känns som om ett stort antal människor reagerar - drar likhetstecken mellan saken och sin egen person!
Ännu värre tycker jag det är när man börjar hojta åt andra att hålla truten och ägna sig åt något viktigare så fort åsikterna inte passar! Det tyder verkligen på (i mina ögon) att man har dåligt samvete för något och har totalt slut på argument.
För övrigt tycker jag nog att det är det största problemet i "brännfrågorna" (ex kinaklänningar, alla former av barn-trådar, kuvertavgifter osv osv): att det alltid finns nån eller ett par stycken som måste gå in och skriva folk på näsan med "du", "ni" och "alla", gärna i kombination med en total dumförklaring ("du förstår ju bara inte symboliken/etiken/handlingen etc bakom....")
TS: bra trådstart, detta. Viktigt att lufta vikten av saklighet och vad "dålig attityd" är och inte (ett begrepp som slits lite väl i en del trådar här i forumet).