En sak jag gärna vill ha hjälp med som jag pratade med vännerna om igår är om man ska ha tärna??Det verkar mysigt att ha någon med sig under dagen, göra saker ihop med osv. Kan man ha sina vänner till det även om de inte blir tillfrågade att gå med som tärna? Är tacksam för tips och råd vad gäller denna fråga. Hade egentligen inte tänkt ha någon tärna..
Jag kommer ha mina två systrar som tärnor, jag har alltid lovat dem det o det tänker jag hålla!
Sen funderade jag på just det där att man gätna vill ha någon att bolla ideer med, som följer med o provar klänning osv o att jag kanske skulle ha en tredje tärna? Jag vet precis vem det skulle var isf.
Sen funderade jag lite till o kom fram till att be henne var yoastmadadme istället o ändå fråga om hon vill hjälpa mig lite. O det tror jag blir bra! Jag har inte frågat ännu, ska göra det i helgen.
Jag tror inte att hon blir ledsen för att hon inte får vara tärna, utan glad för att hon får vara toastmadame o för att jag ber just henne om hjälp!
Jag bestämde mig tidigt för att inte ha någon tärna, för det kändes lite fånigt att ha en "uppvaktning" i kyrkan. Det är bara vi två och prästen. (Övervägde att ha syskonbarnen som näbbar, men avstod från det också till slut.)
Men sen kom jag på att någon måste hålla buketten när vi ska växla ringar. Ok, frågade brorsans sambo som ju kommer att sitta nära och kändes som rätt person. Problemet löst.
Men nu har jag också börjat tänka att det skulle vara skönt att ha sällskap under dagen, inte minst när jag är sminkad och fixad hos frissan och har satt på mig klänningen och ska åka ensam till fotograferingsplatsen, det känns lite knepigt att åka omkring ensam som brud! Så jag ska fråga min bästa kompis om hon kan hänga med mig under dagen, utan att vara tärna i kyrkan. Jag tror det kommer att gå alldeles utmärkt.
mmm hade från början inte tänkt att ha en tärna, tänkte att jag kunde lägga blommorna på "bänken" (fölåt mig men jag vet inte vad det heter, i vår kyrka är det som ett staket/bänk där man går ned på knä o har händerna framför brudparet). Tänkte mina närmaste tjejkompisar kunde vara med när jag fixade mig ändå utan att ha ngn särskild titel. Var mest för jag ville ha ett avslappnat bröllop o täna kändes så uppstyrt o amerikanskt om ni förstår vad jag menar :) Sen blev det så mkt sura miner kring detta (ja faktiskt) o jag blev tillfrågad av en vän att vara hennes tärna o då föll det sig naturligt att jag frågade henne om hon ville vara min tillsammans med min surande "vän" *asg* Så nu har jag 2 tärnor, o det känns helt bra idag även fast jag tror det hade gått utmärkt utan tärnor också ;) Lycka till!!
Jag kommer inte ha någon tärna, känns bara väldigt onödigt... Vad skulle hon göra liksom? Förstår inte riktigt tänket med att det är kul att ha någon att förbereda bröllopet och ha med någon hela tiden- vad har man brudgummen till då?? :P Dessutom är min bästa vän som i så fall skulle vara aktuell handikappad på så sätt att hon har problem med närminnet, hon är ungefär som Doris i hitta nemo så det hade inte varit så hjälpsamt :P
Jag hade tre tärnor, och de gjorde helt fantastiska och drömlika saker för mig (mer om det någon annan gång)! Men ursprungligen hade jag inte tänkt ha någon tärna alls, tyckte det fick räcka med syskonbarnen i en näbb. Jag ändrade mig på grund av att M2B insisterade på att han ville ha tre marskalkar. Då tänkte jag att jag ändå skulle be några vänner vara med under förberedelserna på bröllopsdagen. Nu blev det tärnorna istället (en av dem sminkade mig, t ex).
Så TS, mitt råd till dig är att om du har någon kompis som är en vän – eller två väninnor – så kan du mycket väl fråga dem om att hänga med dig under bröllopsdagens förmiddag.
Förklara just att du inte tänkt ha någon tärna, men vill ha deras sällskap och stöd. De kommer alldeles säkert att vilja vara med, det skulle jag glatt tacka ja till.
Det bör såklart vara nära vänner, men också personer som har förmågan att lugna ner dig och ge råd, och gärna också sådana som är duktiga på kläder/sminkning/hår (gäller även om du har professionell hår- och make up-hjälp). Ovärderligt med vänner som kan ge råd om detta! Be också dessa vänner vara med på fotograferingen om du har sådan, så att de t ex kan rätta till dina kläder/din slöja etc.
Du kommer kanske också behöva någon som går ärenden och fixar vissa sista minuten-grejer... Det behövde jag! Två av mina tärnor fick till exempel traska iväg till kyrkan och kvittera ut brudkronan som jag hade glömt hämta dagen innan...
Ett tag bad jag flera av de nära vänner som kommit tillresande från utlandet att vara med en stund under förberedelserna, som en ”bridal boudouir”. Men tärnorna avrådde, och det hade nog blivit alldeles för mycket... Vi var ändå sju personer i en hotellsvit (jag, tärnorna, två frisörer och en fotograf)!
Och de kan hjälpa till utan att behöva ha en titel..
Och de kan hjälpa till utan att behöva ha en titel..
Jag tänker mer att mina andra vänner skulle känna sig förbisedda? För jag kan ju inte ha 10 tärnor på ett enkelt utomhusbröllop... och jag vill inte ha det heller. Det är ju en sak när man har en eller ett par riktiga bästisar, men när man har många nära vänner? Hur väljer man bland dem?
Som det känns just nu finns det tre vänner jag skulle vilja ha. Men de tre känner inte varandra särskilt bra. :-S Och det finns andra vänner som hade kännt sig besvikna över att inte ha bliivt utvalda, och jag vill inte ha nåt drama. Hur motiverar man att man inte valt nån? "Jag kände inte så"? Tänk er den vänskapen efteråt...
När man läser alla trådar härinne om alla problem folk har med sina tärnor blir man ju vettskrämd. Tjejer som bruden från början haft fin kontakt med som helt ballat ur. (Vad är det med bröllop egentligen?)
Fast samtidigt hade det varit fint att ha en speciell vän där, nån att bolla idéer med, fnissa och... ja, alla tjejsakerna som sambon inte är så intresserad av.
Jag tänkte ev göra så att jag har mina toastmadames till dessa syften oxå, fast utan titeln av "tärna" Så slipper andra känna sig åtsidosatta. Fast min sambo ska ha både tärna och best man.
Jag hade ingen tärna, och fick utmärkt hjälp ändå både innan bröllopet och på själva bröllopsdagen. En kompis följde mer än gärna med på klänningsjakt. Samma kompis hjälpte till att knyta ihop festprogrammet. Vid andra besöket i klänningsbutiken följde mamma med och när klänningen skulle hämtas följde min bror med. En annan kompis erbjöd sig att följa med till frisören på bröllopsdagen, och blev också fixad i hårtet där. Sen körde hon oss till fotograferingsplatsen.
Vid ringväxlingen i kyrkan tog prästen brudbuketten och la den på "altarbordet".
Kommer inte ha någon, tycker det känns gammeldags. Lika som att mannen inte får se mig innan vi gifter oss. Nä för mig är det gammalt & förlegat. Ytterligare en tradition vi kommer "bryta" mot.
Snart undrar jag om det finns något traditionellt alls kvar med vårt äktenskap...........*hhmmmm*
