Inlägg från: Silketuss |Visa alla inlägg
  • Silketuss

    Har kärlek och bröllop en åldersgräns?

    När jag skulle gifta mig första gången, fick jag prata med länsstyrelsen först, eftersom jag var under arton. De var väldigt  noga med att det inte fanns något tvång bakom från tex våra föräldrar. Allrahelst blivande makens, eftersom hans föräldrar är Jehovas Vittnen. Faktum är, att de hade tjatat riktigt mycket på oss, och ville att vi skulle gifta oss, men det var inte därför jag ville gifta mig, inte heller blivande mannen. Anledningen till att JAG ville gifta mig innan jag fyllde arton, var att jag var gravid, och ville vara gift innan barnet föddes. Jag tycker att det är bra att man inte får gifta sig hur som helst om man är ung. Det finns inget som säger att det håller för att man är äldre, men det är ett obestridligt faktum, att det är svårare att mogna tillsammans om man är väldigt ung när man träffas. Jag var tex femton, han var arton. 

    Det enda negativa jag har att säga, när det handlar om stor åldersskillnad, är att det nog märks mest när man börjar bli lite äldre. Innan är det sällan några problem. Men tex en bekant till mig, har en man som är drygt femton år äldre, och nu när hon är snart femtio, är han redan pensionär. Först de senaste åren har det blivit tydligt hur mycket det faktiskt skiljer mellan dem. Min morfar var fjorton år äldre än mormor och de levde tillsammans livet ut. Visserligen fick hon många år som änka, av naturliga skäl. Men de fick även många fina och även slitsamma år tillsammans.

     

  • Silketuss
    förlovadflicka skrev 2011-07-14 15:42:41 följande:
    Konstigt att hans föräldrar tjatade, i våra församlingar rekommenderas det att man absolut som yngst är 18 och att man ska vara mogen och kunna ta hand om sig själv, kunna sköta ett hem och ett jobb osv, har aldrig hört om några som uppmuntrat en femtonåring att gifta sig, det låter väldigt speciellt... :) (bara för att förtydliga för att förebygga fördomar, för det där är ett väldigt ovanligt fall) :)
    Förlovad flicka, jag tror att jag behöver komma med lite mer info, för att det ska bli begripligt. Det här var ju på åttiotalet, med andra ord läääänge sedan! Men på den tiden, var det faktiskt väldigt vanligt med påtryckningar från föräldrar som var JV, att deras ungdomar skulle gifta sig tidigt. Därför hade Länsstyrelsen som uppdrag att förhindra att unga med tvång eller starka påtryckningar, gifte sig utan att egentligen vilja det.  Det är ju jättebra att det är främmande för alla JV nu!

    Och det var inte förrän jag fyllde sexton som, framför allt svärmor, började tjata om giftermål. Då hade vi varit tillsammans i ett år, och hon insåg att vi hade "en intim relation"...du förstår vad jag menar??    Vi hade hela tiden pratat om att vi skulle gifta oss när jag fyllde arton. Det enda som förändrade det med några månader, var att det inte tog ett halvår att bli gravid, efter att man slutat med p-piller, utan endast ett par veckor!!!   Vårt giftermål och graviditeten var alltså planerade.Vi flyttade ihop efter bara ett par veckor, först bodde vi hemma hos mina föräldrar, sedan bodde vi i egen lägenhet, och slutligen i hus. Men nu blev jag nog väldigt ot.
Svar på tråden Har kärlek och bröllop en åldersgräns?