Vill bli överraskad på förlovningsdagen.....

Jag tror att du får ta ett djupt andetag och fundera på varför du egentligen vill förlova dig med din kille. Är det för det storslagna frieriet som du kan skryta om för vännerna eller för att ni då lovat varandra att tillbringa resten av era liv ihop? Jag tycker det mest romantiska av allt är när man gemensamt kommer överens om att det är är vad VI vill. Jag tycker det är jäkligt egoistiskt att lägga all press på BM att fixa en fantastisk och överdådig överaskning till frieri som de ofta gjort i dessa filmer på Youtube (annars hade man väl inte lagt upp dem, om det inte fanns något att skryta om).

Jag håller med Äppelkärna om att du nog behöver komma ner på jorden lite. Din BM älskar dig, är lycklig med dig (och du med honom) och vill gifta sig med dig, och det är mer än vad väldigt många har. Om du hakat upp dig på detta med överraskningen så kommer du medvetet sätta stor press på honom, och det kanske inte alls är vad HAN vill? Risken för att du blir totalt besviken är stor, och då kommer du göra honom olycklig också.

Fast frieri = förlovning här också... jag vet inte var denna uppfattning om att det är två skilda saker kommer ifrån är. Att fria är ju att be den andra om att förlova sig. Om det är en gemensam sak man kommit överens om så blir det inget frieri enligt mitt sätt att se det - man kan ju bara förlova sig en gång. Förlovning = löfte om giftermål, så man kan kan egentligen inte med den andra om att förlova sig utan man frågar om den andra vill gifta sig, och tiden fram tills giftermålet är man förlovade. Sedan att folk nuförtiden är förlovade i en hel livstid är ju en annan sak, men jag förstår inte riktigt poängen, men det är ju upp till var och en.

Detta med att gå ner på knä och hålla fram en ring i ett frier är ju något vi fått från Hollywood, i Sverige är traditionen att man gemensamt kommer överens om att förlova sig. Jämställt och ingen extra press på den ena eller den andre, och det mest romantiska enligt mig...

Det blev lite rörigt... kort sagt:

Frieri = den ena frågar den andra om hon/han vill gifta sig med henne/honom
Förlovning = tiden från det att den ena friat/man gemensamt kommit överens om att gifta sig fram till bröllopet

Alltså friar man traitionellt sett inte efter att man redan förlovat sig, då det är en fråga om den andra vill gifta sig och är man förlovade så har man ju redan lovat detta. Kaka på kaka.

Nej, absolut inte automatiskt. Men datum kan man ju med lätthet bestämma som förlovade utan att fria, varför ska man fria bara för en sådan sak? Det är väl inte alltid man bestämmer datum på en gång när man förlovar sig. Ska man då förlova sig först, och sedan ska mannen fria efter 2-3 månader när man kommit överens om ett datum? Om det nu ska vara en överraskning, har han då bestämt datum i förväg som bruden får godkänna eller hur ska det gå till? Måste man sedan gifta sig inom överskådlig tid bara för att man friar, eller kan man fria fler gånger om det drar ut för mkt på tiden? Nej, jag ser inte funktionen i att fria för att kunna bestämma datum. Det blir som sagt kaka på kaka.

Det är ju det traditionella, att man kommer överens gemensamt, och då tycker iaf jag att det bara blir löjligt att sedan också fria bara för att bestämma ett datum. Är man förlovade så är man. Sedan att traditionerna förändras är självklart, men detta är iaf inte något som varken mina föräldrar (60-talister) eller mor-/farföräldrar känner igen att man förlovar sig för att sedan fria  så det är ett väldigt modernt påhitt.

Det är förmodligen något som kommit med filmerna de senaste decennierna känns det som, och många har någon romantisk bild om att mannen ska falla på knä och hela baletten. Gärna med brudöverlämning i kyrkan. Snacka om att gå mot ett mindre jämställt samhälle och befästa förlegade könsroller som har ursprung i gamla synsätt på män och kvinnor. Knäböjandet kommer från riddartiden där mannen skulle visa vördnad inför kvinnan, och det är väl fint men ett ganska förlegat sätt att se på kvinnor och män.

Trolovning var juridiskt bindande till skillnad från förlovning, och det var inte heller något man kom överens om gemensamt i alla situationer (som du säger när det gäller barn). Det är inte samma sak som förlovning, så jag ser inte riktigt relevansen i att jämföra dem. En förlovning kan man ju också bryta, och det är väl inget fel i det. Jag anser att man förlovar sig med avsikt att gifta sig, men det är ju inte alltid det blir så, och då är det så det är.

Det fina minnet kommer du garanterat få ändå. Jag tycker själv att de absolut mest romantiska frierierna är de som kommer när det inte är nåt särskilt alls... "Jag älskar dig inte bara när allt är på topp och livet leker på nån strand nånstans, utan allra mest när vi har vår vardag ihop och du kokar kaffe klädd i en morgonrock och tofflor".