Vill bli överraskad på förlovningsdagen.....

Oj, jag tror ditt misstag är att du kollade på youtube! ;) 
Grejen med förlovningen för mig var att det innebar att vi skulle gifta oss och utöver det magiska faktum att vi skulle bli äkta makar via det så var det fantastiskt kul att få sätta igång och planera bröllop och smekmånad!
Nu blev jag överraskad med frieriet, men det är inte alls överraskningen i sig som sitter insvetsat i mitt hjärta -det är stunden och ögonblicken då vi skålade och höll om varandra och visste att vi nu skulle dela livet med varandra. Den intima känslan av att från och med nu är det vi.
Så kände jag vid förlovningen och om en månad gifter vi oss och jag ryser lite varenda gång jag tänker på dagen vi förlovade oss just för att det var den symboliska starten på vårt gemensamma liv.

Ett tips som jag använt mig av själv vid ett tillfälle:
När jag var vansinnigt sugen på att gifta mig men inte ännu visste att han kände likadant (eller jag visste väl det egentligen, men inte när han skulle fria) tillbringade jag en period massa tid härinne på bt och till slut blev jag ledsen över att det inte hänt än och kände att min längtan efter förlovningen blev för stor och att jag på grund av ledsenheten var rädd att inte uppskatta vår vardag lika mycket. Då började jag läsa trådar på olika internetforum om separationer och dåliga förhållanden, det kanske låter jättemärkligt men för mig gav det mig ett "wake up call", att komma tillbaks till lyckan i att vi älskar varandra och i och med det redan har det största. Att det verkligen räcker, att så många inte har det.
Det kanske inte alls fungerar för dig, men är mitt tips för att du ska bli grundad igen och nå tillbaks med fötterna till jordytan och släppa de förväntningar som riskerar göra en fantastisk upplevelse lite mindre än den skulle vara.

Stora varma kramar till dig & skriv igen och berätta när ni förlovat er och hur det kändes!  

Jag tror att du får ta ett djupt andetag och fundera på varför du egentligen vill förlova dig med din kille. Är det för det storslagna frieriet som du kan skryta om för vännerna eller för att ni då lovat varandra att tillbringa resten av era liv ihop? Jag tycker det mest romantiska av allt är när man gemensamt kommer överens om att det är är vad VI vill. Jag tycker det är jäkligt egoistiskt att lägga all press på BM att fixa en fantastisk och överdådig överaskning till frieri som de ofta gjort i dessa filmer på Youtube (annars hade man väl inte lagt upp dem, om det inte fanns något att skryta om).

Jag håller med Äppelkärna om att du nog behöver komma ner på jorden lite. Din BM älskar dig, är lycklig med dig (och du med honom) och vill gifta sig med dig, och det är mer än vad väldigt många har. Om du hakat upp dig på detta med överraskningen så kommer du medvetet sätta stor press på honom, och det kanske inte alls är vad HAN vill? Risken för att du blir totalt besviken är stor, och då kommer du göra honom olycklig också.

Häng inte upp dig på hur ni ska förlova er. Det viktigaste är väl att ni gör det?
Vi bytte ringar hemma i soffan framför en dvd med Sagan om Ringen... Romantiskt?
Tja, vi hade vår första dejt till första filmen av Sagan om Ringen. Så för oss var det ju lite minnen och romantik med det. Men det var helt planerat och inget överraskningsmoment alls.

Om du känner att du vill bli överraskad så prata med din fästman och säg att "nu när vi är förlovade så är det upp till dig att fria sen. Jag skulle gärna vilja att du gjorde det på ett sätt som överraskar mig, som är romantiskt och vid ett bra tillfälle"...
Förlovning är ju en sak... men i Sverige är det ju inte samma som i USA - där förlovningen = frieri.

Satsa krutet på själva frieriet istället...

Fast frieri = förlovning här också... jag vet inte var denna uppfattning om att det är två skilda saker kommer ifrån är. Att fria är ju att be den andra om att förlova sig. Om det är en gemensam sak man kommit överens om så blir det inget frieri enligt mitt sätt att se det - man kan ju bara förlova sig en gång. Förlovning = löfte om giftermål, så man kan kan egentligen inte med den andra om att förlova sig utan man frågar om den andra vill gifta sig, och tiden fram tills giftermålet är man förlovade. Sedan att folk nuförtiden är förlovade i en hel livstid är ju en annan sak, men jag förstår inte riktigt poängen, men det är ju upp till var och en.

Detta med att gå ner på knä och hålla fram en ring i ett frier är ju något vi fått från Hollywood, i Sverige är traditionen att man gemensamt kommer överens om att förlova sig. Jämställt och ingen extra press på den ena eller den andre, och det mest romantiska enligt mig...

Det blev lite rörigt... kort sagt:

Frieri = den ena frågar den andra om hon/han vill gifta sig med henne/honom
Förlovning = tiden från det att den ena friat/man gemensamt kommit överens om att gifta sig fram till bröllopet

Alltså friar man traitionellt sett inte efter att man redan förlovat sig, då det är en fråga om den andra vill gifta sig och är man förlovade så har man ju redan lovat detta. Kaka på kaka.

Nja... Visst är väl tanken att man ska gifta sig med den man förlovat sig med. Men i Sverige är det ju inte automatiskt samma sak som frieri.
Förlovningen är egentligen ett löfte om giftemål. Men kan brytas lätt då det inte har någom juridisk form. Det är ju mer ett löfte om att man ska gifta sig med varandra "nån gång"... Vissa säger att det bör ske inom ett år efter förlovningen, men det är då långt ifrån verkligheten i dagsläget...
Friar gör du när du bestämt att nu vill jag gifta mig med dig - och sätter ett datum för detta.
Om man då inte redan är förlovade så blir man det automatiskt då däremot...

Förr så trolovade man sig. Vilket betydde att man lovade trohet till en person, men bröllopet kunde vara många år fram i tiden. Vissa föräldrar trolovade sina barn med varandra eftersom dom tyckte att det skulle vara bra för framtida affärer...

Förlovningen som är ett senare påfund betydde att man lovat att gifta sig med varandra, så då var det ok att hoppa i säng - vilket garanterat betydde att man måste gifta sig sen om man var tjej om man inte ville bli utfryst som slampa / hora...
Onödigt att säga att vissa karlar utnyttjade detta för att få komma inanför tjejernas underkläder och sen svor sig fria...

Det här är ju en sån klassisk sak där ordets betydelse har ändrats genom tiderna

Och jag hör till dom som "varit förlovad i en livstid" dvs 6 år, eller 6,5 år när vi gifter oss... (eller är det 7,5... ? håller inte så noga reda på det faktiskt)
Vi såg ingen mening i att stressa in i ett giftemål direkt, men ville ändå markera för omvärlden att vi hörde ihop.
Jag har dessutom varit förlovad 2 ggr tidigare... Så det är ju inget jag "bara har gjort en gång" heller

På något sätt kan jag förstå dig men ändå inte... (kanske har jag mer perspektiv nu)...

Jag och min sambo hade pratat länge om att vi skulle förlova oss. Flera år. Vi hade tittat på ringar och valt ut några vi tyckte var fina men jag hade hela tiden sagt att det var han som fick fria.... (= att jag inte skulle veta när han köpt ringarna osv osv)

Förra hösten så bokade vi en resa till Paris som skulle ske över nyår. Jag tänkte redan då att hoppas han friar, hoppas han friar... och ju närmare tiden gick desto mer kände jag på mig att ett frieri var i görningen. Det var pikar hit och dit m.m. m.m.....

Så när vi väl satt där under vår nyårsmiddag så gick han ner på knä och friade. HELT FANTASTISKT FINT! Men inte ett dugg överraskad... Jag hade ju haft det på känn i flera månader.
Nu i efterhand kan jag känna att jag hakade upp mig alldeles för mycket på att jag ville bli överraskad. När stunden väl var där och han frågade mig öppet och rakt om jag ville gifta mig med honom och dela resten av mitt liv med honom då visste jag att allt det där med överraskning har ingen betydelse, det som betyder något är han och jag, att vi älskar varann och att vi vill dela resten av våra liv tillsammans...

Nej, absolut inte automatiskt. Men datum kan man ju med lätthet bestämma som förlovade utan att fria, varför ska man fria bara för en sådan sak? Det är väl inte alltid man bestämmer datum på en gång när man förlovar sig. Ska man då förlova sig först, och sedan ska mannen fria efter 2-3 månader när man kommit överens om ett datum? Om det nu ska vara en överraskning, har han då bestämt datum i förväg som bruden får godkänna eller hur ska det gå till? Måste man sedan gifta sig inom överskådlig tid bara för att man friar, eller kan man fria fler gånger om det drar ut för mkt på tiden? Nej, jag ser inte funktionen i att fria för att kunna bestämma datum. Det blir som sagt kaka på kaka.

Det är ju det traditionella, att man kommer överens gemensamt, och då tycker iaf jag att det bara blir löjligt att sedan också fria bara för att bestämma ett datum. Är man förlovade så är man. Sedan att traditionerna förändras är självklart, men detta är iaf inte något som varken mina föräldrar (60-talister) eller mor-/farföräldrar känner igen att man förlovar sig för att sedan fria  så det är ett väldigt modernt påhitt.

Det är förmodligen något som kommit med filmerna de senaste decennierna känns det som, och många har någon romantisk bild om att mannen ska falla på knä och hela baletten. Gärna med brudöverlämning i kyrkan. Snacka om att gå mot ett mindre jämställt samhälle och befästa förlegade könsroller som har ursprung i gamla synsätt på män och kvinnor. Knäböjandet kommer från riddartiden där mannen skulle visa vördnad inför kvinnan, och det är väl fint men ett ganska förlegat sätt att se på kvinnor och män.

Trolovning var juridiskt bindande till skillnad från förlovning, och det var inte heller något man kom överens om gemensamt i alla situationer (som du säger när det gäller barn). Det är inte samma sak som förlovning, så jag ser inte riktigt relevansen i att jämföra dem. En förlovning kan man ju också bryta, och det är väl inget fel i det. Jag anser att man förlovar sig med avsikt att gifta sig, men det är ju inte alltid det blir så, och då är det så det är.

Nu var det ju ändå inte detta som var TS fråga.
Jag gav ett förslag på lösning på hennes "problem". Om du inte gillar förslaget så behöver du ju inte anamma det själv.
Så jag tror att vi lämnar detta därhän nu innan det går överstyr. Jag är inte ute efter att diskutera för diskuterandets skull.

Det är ju lite svårt att bli överaskad när man varit med och bestämt att ni ska förlova er och redan köpt ringar. Så jag tror att du ska tänka bort det och istället tillsammans planera för förlovning och ringpåtagning. Planera att ni ska göra något väldigt speciellt som känns lyxigt eller kanske uppseendeväckande om det passar er. Fira riktigt ordentligt och på det här sättet så kan du ju vara med och styra var och när det sker. Kanske på en herrgårdsweekend. Då kan ni ju bestämma att det ska ske men överlåte till honom hur om du vill bli överraskad.

Min sambo friade till mig iförd en handduk på balkongen (jag iförd morgonrock) då jag precis hade kommit med flyttlasset till vårt nya hus. Det jag vill säga med det är att det inte behöver vara så storslaget utan fantastiskt ändå. Nu blev jag i och för sig överraskad och det kanske är det du vill åt, men en del hade kanske tyckt att det skulle varit mer storstilat än hur hans frieri gick till, och blivit besvikna, men för oss var det perfekt. Sen har vi firat det några gånger till, vi gick ut och åt på en bättre restaurang några dagar senare och när vi hade fått våra ringar (vi köpte dem efter frieri/förlovning eftersom han hade på känn att jag ville välja ring själv, vilket han hade rätt i) bestämde vi var och när vi skulle ta på oss ringarna och gjorde en grej av det. Det är ju lite det jag tror ni får göra i det här fallet.