Varför gifter ni er?

Vi har egentligen inga tunga praktiska skäl för att gifta oss, vi har inga barn och kommer inte att ha några heller, och vi äger ingenting gemensamt. Det enda skulle vara för min skull ekonomiskt. Han har en hel del besparingar, och skulle han (gud förbjude) gå och trilla av pinn skulle jag åtminstone klara mig ekonomiskt hyfsat ett tag framöver. Men det går ju lika bra att lösa med ett testamente, man måste inte gifta sig.

Så för oss är det helt och hållet känslomässigt. Vi har nog båda ett behov av trygghet och tycker det känns rätt att bekräfta inför varandra (och alla andra, men det är mindre viktigt) att nu är det vi som gäller, och vi kommer att göra vårt yttersta för att hålla ihop relationen vad som än händer i framtiden. Det är verkligen "i nöd och lust" och inte "så länge vi har lust".  Inte för att det är så sannolikt att någon av oss skulle tröttna och dra helt oväntat ändå, men det är en viktig markering.

Och så är det kul med fest!