Varför är dom så jävla anti?

Dom har aldrig gett sej på mina 3 andra systrar som är gifta.
Nej,det är mej dom är på och totalt trycker ner i skorna.
Och bara höra att dom ska gå ut ur kyrkan när vår sons dop är över och
det går över till vigseln det sårar så otroligt mycket.
Varför kan dom inte förstå vår glädje?
 
Ända sen jag berätta att sambon friat (3/1 2011) så har dom vart så oerhört
bittra,sura och snäsiga emot mej.
Jag frågade min mamma om hon ville följa med mej ut och
kolla på brudklänningar.
Svaret jag fick var ett argt: Vafan ska jag göra det för?Det är ditt jävla misstag.
Jag frågade om dom ville hjälpa till och planera dukning osv.
Och svaret jag fick var samma sak.

Det slutade med att jag med gråten i halsen vände mej till min svärmor som blev
så oerhört glad att jag blev förvånad.
Visst jag har en super bra relation med min svärmor och blev så förvånad över
hennes stora glädje när jag frågade henne.

Mina föräldrar och syster var så oerhört bittra och sura när dom var här hemma hos oss idag och hälsa på och min 8 åriga son berätta att mamma och pappa gifter sej nästa helg och det ska bli kul.
Då sa dom surt: Mamma begår sitt livs misstag,hon borde vakna snart och inse det.
Dom sa med att jag skulle behålla mitt efternamn och ha dubbelt efternamn så blir det lättare och byta när det tar slut sa dom.
Medans jag enbart vill ha min sambos och därför ha samma efternamn som våra barn.
Det känns i hjärtat så oerhört mycket och jag förstår ingenting.

Detta ska egentligen vara varje tjejs stora glädje men för mej slits jag mellan ren lycka och även sorg och smärta =(
 

Nej har en lillasyster på 25 år och en bror på 24 år.
Så jag är inte yngsta dottern.
Däremot familjens svarta får det är jag.
Barnet som dom inte ville ha , har fått växa upp med att alltid få höra att jag oönskad osv =/.

Jaaa, ser hellre i sådana fall att dom går än att jag ska behöva höra skit under hela kvällen =/ 
Dom har ju sagt till vår äldsta son på 8 år och vår 3 åriga dotter att när vi gifter oss är dom inte
deras barnbarn längre.
Vems barnbarn är dom då liksom? :S.
Det är förvånande hur omoget det är av dom:( 

Min svärfar och svärmor har jag som kan stötta mej i det hela.

Och min blivande han blir så jäkla ledsen när han hör hur dom håller på och han har även sagt till dom att det
är hög tid och lägga av med det negativa och acceptera vår glädje.
Och att få växa upp o höra allt ifrån att du borde inte finnas och du borde vara i himlen hos din farfar osv det gör ont. Min första påg som nu är 8 år han var oplanerad,men aldrig att jag skulle säga till honom att han inte var önskad osv.Jag älskar han på tok för mycket för det.

Min m2b har sagt att han är så trött på att se mej bli sårad och har sagt till mina föräldrar om hur dåligt jag mår över det hela att dom är så.
Men dom ändrar sej ikke,därför har jag kontakt av och till med dom bara,men nu sen min underbara snubbe friade har dom hört av sej hela tiden gång på gång och vart här och hälsat på allt för ofta.
Och med så oerhört elaka kommentarer.
Vår son och dotter har sagt att dom skiter i mormor och morfar för dom har 
farmor och farfar.Det fick dom höra idag med då min 3 åriga dotter sa argt: Mormor du är en elak tant.
Farmor är bäst. Sen klampa det lilla livet ut ur köket och gick rakt in på sitt rum,.
Tacka gud att dom körde efter 3 timmar så man kunde varva ner.

Jag blev 27 år detta året och min sambo 28 år.