2012-07-07 Fler än jag?!

Lady Lancelot: vilken romantisk berättelse! Och din blivande har jag sett flera gånger (tror jag), han är duktig!

Jag har också hårångest...! Vet inte vad jag ska göra. Tänker att det får räcka med utsläppt, kanske nån liten halvuppsättning bara, men jag vet verkligen inte. Lockar? Troligen. Usch, jag har noll koll på mitt hår även till vardags...

Mailade en frisörsalong förra veckan men har inte hört nåt. Gillar inte när företag inte svarar... *mutter mummel*

Annars klurar och pillar jag lite på inbjudningarna och väntar på tygerna till klänningen.

Börjar bli lite stressad nu. Klänningen är halvklar, ska nog bli OK, inte jättenervös där. Hittar inga skor dock, o det måste jag göra innan klänningen kan avslutas.
Håller på med inbjudningarna (jag vet, supersent! Som tur är vet alla gästerna sedan länge vilket datum bröllopet är...) men spetsen jag ville använda på korten är restnoterad till augusti o jag fick välja en helt annan o nu ser min prototyp inte ut som jag vill. Den är OK, men ger mig inte det där lyckopirret som den första gjorde. (Vilket j-a i-landsproblem...!)

Ansvaret för ringarna har jag lassat över på sambon efter en tur till en butik där jag blev så sjukt illa bemött att jag läxade upp tanten bakom disken (är som regel en snäll och timid kund...). Sambon är inte den allra driftigaste, så nu nojar jag lite över den delegationen, men men...

Hittar ingen frisör och har börjat trixa med olika lockmetoder själv istället. Förmodligen en galen idé eftersom jag aldrig i hela mitt liv brytt mig om mitt hår förut och alltså inte vet ett skvatt om nåt sånt. Men jag har faktiskt lyckats få fina lockar några gånger nu, så hoppet lever.

Men hinderprövningen är redo att skickas in, lite andra juridiska papper likaså och jag har fått bekräftat att vår bokning av festlokalen är som den ska.
Dock har jag ingen aning om hur cateringfirman ska leverara maten då vi fotas innan vigseln och åker direkt från kapellet till lokalen. Då måste ju maten redan vara på plats och vem ska släppa in dem, vi är ju alla i kapellet då? Ska prata med församlingshemspersonalen nästa vecka. Hon som håller i det var borta när jag ringde.

Ha ha, dina ord säger mig att jag borde vara stressad! Och det är nog sant, har ju inte full koll på läget alls...! Men jag har nog förmågan att släppa smådetaljerna, känner att de stressar mig men när jag inte tycker att jag får ordning på dem, då får de vara liksom. Inte värt ångesten.
Tänker också att det viktiga är att vi blir gifta.

Jag tänkte ha utsläppt utom det "översta" håret om du förstår hur jag menar, det som är uppe på huvudet. Det tänkte jag sätta upp med ett spänne som jag antingen sätter vita pärlor på eller en tygblomma i samma färg som buketten. Kan inte välja, så jag gör nog båda och väljer längre fram.

Hur lockar du ditt hår?
Jag har testat att sova med en sån där sock bun, gav fina lockar men jag kan inte alltid somna med den i håret. Lite synd om jag ligger sömnlös natten innan bröllopet, men det kanske jag gör ändå iofs... Har också testat att rulla håret på tygremsor, spraya läggningsvätska på och föntorka. Gav helt OK lockar, men de satt inte lika länge som de andra och håret blev lite risigt och strävt.

Jag har heller ingen aning om såna här saker så jag är verkligen fel person att fråga, ha ha! Men på flaskan står det att man ska spraya på det efter att man rullat upp håret på rullar eller vad man nu använder, och sedan torka med fönen. Det är värmen som gör att läggningsvätskan aktiveras. Iaf den sorten jag köpte. Man ska sedan vänta tills håret svalnat innan man tar ur rullarna.
Jag provade också att ha den på "rullarna" (sock bun) jag sov på, men det blev ännu risigare än när jag bara fönade efteråt.

Nu börjar det röra på sig!
Hindersprövning och äktenskapsförord ligger redo att postas, inbjudningskorten ligger i kuverten och väntar på frimärken, har köpt grejor till kombinerad godispåse/placeringskort, har köpt skor till mig och köpt tygblomma och spänne som ska knåpas ihop till ett hårsmycke, har bestämt mig för att behålla mitt namn och nyss pratade jag med min barndomsvän om sångerna hon ska sjunga för oss i kapellet.
Men det är alldeles för mkt kvar att göra så här sent i "planeringen" (hrm...) men det får ordna sig, tur att det är så få gäster och att alla redan vet att, när och var vi ska gifta oss och att de är bjudna.
Måste få tid att ringa församlingshemmet den här veckan, massa lösa trådar jag vill knyta ihop.

I början på juni åker vi till Bohuslän där vi ska gifta oss och fixar med florist, tårta och blir provfotade. Då ska solisten få se kapellet o träffa kantorn också hoppas jag.

Känner mig lite som om nerverna sitter utanpå nu. Har inte full koll. Inte alls. Vet bara att det är mkt kvar och att jag inte kommer att kunna styra och kontrollera allt. Vi har satsat på ett litet och enkelt och anspråkslöst bröllop för att slippa så mkt stress som möjligt, men det är gott om den ändå. Och det visste jag ändå, hade blivit varnad.

Just nu känner jag mest att jag vill att allt ska vara över. Nån gång ibland glimrar lite förväntan till, men annars är det mest ett marathon, en transportsträcka till den stund då jag kan andas ut. Hoppas jag kan vända det.

Och jag önskar dig detsamma! 

Oroar mig också för att gästerna ska ha tråkigt eller att det blir tyst och stelt. Och att maten ska vara trist eller att solisten/solisterna inte ska våga sjunga eller att det inte ska funka bara med kantorns komp.

Men sedan tänker jag att bara vi blir gifta så är ju dagen faktiskt att betrakta som lyckad.

Idag var en så bra dag: våra inbjudningskort kom fram igår och idag var vi på dop och träffade flera av gästerna. Alla berömde korten och var så glada och sa att de såg fram emot bröllopet och flera frågade om de kunde hjälpa till med något (vi fick videofilmningen ordnad o ev. lite kakbak).
Det var ungefär lika många gäster på dopet som vi kommer att ha på bröllopet så vi passade på att betrakta hur det hela funkade o kunde fundera på hur vi helst löser div. detaljer på vår egen fest. Bestämde oss för att kolla upp Coop och Ica när det gäller tårtor (bjöds på jättegod Ica-tårta) och blev påmind om smågrejor som jag faktiskt inte tänkt på innan.

Kändes så skönt att alla var så positiva och ville vara delaktiga, har känts lite ensamt fram tills nu, och jag hade inte räknat med att det skulle bli på något annat sätt utan var nöjd ändå. Men detta känns härligt och varmt och bra.

Och så var själva dopet fint, allt folket trevliga och bebisen lika söt som alltid förstås.

Klart du inte är! Har liknande funderingar. Är inte van att fixa mitt hår och har hittills inte hittat den ulitmata lockmetoden, men tänker fortsätta försöka ett tag till. Vem vet, rätt vad det är kanske jag får till det? Jag skulle tipsa dig att prova lite olika metoder innan du ger upp (om det nu är så att du vill ha lockigt), annars är det ju bara att köra på rakt hår, det är ju inte i lockarna bröllopslyckan sitter.

Operfekt: jättevacker klänning!

7 juli: välkommen in!

Idag har mina föräldrar varit i församlingshemmet vi ska vara i och kollat mått på borden, fotat osv. Jag o sambon har varit där i somras, men jag var så uppspelt att jag helt glömde bort det där med borden... Nu kan jag äntligen räkna ut hur mkt dekorväv jag ska köpa och hur många ljuslyktor det behövs osv., känns så skönt!

Pappa sa att han tyckte det var en jättetrevlig och fräsch lokal och att det kändes bra att vara där. Betydde jättemkt för mig upptäckte jag. Jag vet ju redan att lokalen känns bra, men att höra honom säga det..., jag vet inte, det betyder en del att han engagerar sig, jag har inte räknat med att någon i släkten ska göra det. Dumt av mig börjar jag inse nu.

Han var smart o frågade om parkering för gästerna också, en detalj jag helt glömt bort. Det finns 14 platser utanför f-hemmet och dem kommer personalen att spärra av efter bästa förmåga för att hindra sommargästerna att parkera där. De varnade oss för att det inte alltid funkar till 100%, och jag vet ju hur det är med parkeringshysterin i Kungshamn mitt i juli, men det är ju himla shysst av dem att försöka iaf.

Och nu vet jag vem som ska viga oss och vad kantorn heter och att vår vaktmästare heter Fred o är samme person som visade oss kapellet i somras. Fniss... Fred är vår vaktmästare. Jag har aldrig hört någon säga de orden förut, att vi har en vaktmästare.

Och vi har äntligen bestämt oss för vilken låt vår solist ska sjunga.