Operera bort livmoder i onödan? Bieffekter?

Först och främst har du fått de barn du vill ha? om svaret är ja kan vi ju prata vidare.

Jag har tagit bort min livmoder, det gjorde jag redan när jag var 27 eller 29 år kommer inte ihåg riktigt vilket år det var jag är nu 46 år. Jag har mina äggstockar och äggledare och livmodertappen kvar.

Jag har inte ångrat mig en sekund och har inte upplevt något negativt med operationen alls. Det enda skulle vara att min mage är ful och hänger vilket enligt läkarna beror på operationen men det är ju ett kosmetiskt fel så det räknar jag inte. Och jag har massor av vänninor som har tagit bort livmodern det enda de har sagt är att de undrar varför de väntade så länge med att ta bort den. Det är underbart att slippa mensen jag hade nämligen djävulska besvär det var därför jag valde att ta bort den. De flesta av vänninorna som har tagit bort den har varit äldre och har tagit bort den pga myom och andra besvär.

Man går ju inte in i klimakteriet om de lämnar äggstockarna kvar. Nu gick jag in i klimakteriet väldigt tidigt ändå jag är där nu men det har inget med operationen att göra.

Hmm kommer inte på något att skriva men om du har några frågor kan jag försöka svara på dom.

Jag tror de vill göra det som en försiktighetsåtgärd för att du inte ska få problem med den i framtiden. Eftersom du har cellförändringar nu öker det risken att du kommer drabbas av livmodercancer i framtiden väldigt mycket, jämfört med tex mig som inte har några cellförändringar. Plus då att du har en cysta. Det sammanlagt gör väl att de vill ta bort den i förebyggande syfte.

Och tyvär är ju livmodercancer en av de cancerformerna som man har sämst prognos att överleva från. För den upptäcks ofta för sent. Förlåt om jag låter makaber. Men jag försöker se det från flera håll.

Och av mitt tidigare inlägg förstår du att jag inte förstår varför vissa kvinnor är så emot att operera bort livmodern, allra helst om det kanske i långa loppet kan rädda ens liv.

Sexlivet påverkades possetivt eftersom jag hade så mycket problem och var så dålig innan operationen.

Att läkarna inte tar upp inkontinensbesvär kan bero på att det inte är såå jättevanligt ändå. Fysiken är annurlunda på hundar och människor så det går inte att överföra erfarenhetet av inkontenta tikar på kvinnor.

Sen förstår jag inte snacket om att känna sig stympad för att man tar bort livmodern, att man tar bort kvinnligheten. Och varför kvinnor som känner så måste försöka överföra det på kvinnor som funderar på en livmoderoperation. Ingen av de jag känner som har opererat sig känner sig stympade i sin kvinnlighet snarare tvärtom, vi känner oss friare, vi behöver inte tänka på bindor och tamponger längre och allt som hör till den förhatliga mensen, vi behöver inte tänka på skydd man kan vara hur spontan som helst när som helst och hur som helst. För mig har min kvinnlighet aldrig suttit i livmodern eller brösten heller för den delen. Kvinligheten finns inom mig.

Iom att du inte har barn och kanske vill ha barn finns det inte mycket att diskutera tycker jag.

Om det inte gäller ditt liv naturligtvis. Då ska de ge fasikeni livmodern.

Och det skrev jag i mitt första inlägg också.