Operera bort livmoder i onödan? Bieffekter?

Ur en akademisk uppsats i ämnet: "De flesta kvinnor känner sig lättade när väl hysterektomin är gjord. Detta på grund av att de olidliga symtom de haft helt, eller delvis har försvunnit." Just det ja. Jag har inge olidliga besvär.

För mig låter det som att du redan har svarat själv på dina funderingar: kirurgen verkar inte ha alla hästar hemma. Vore jag du skulle jag så fort som möjligt besöka en annan kirurg för att få dennes syn på det hela.

Jo det funderar jag på, men hur gör man det. Det finns ingen annanklinik där jag bor. Ska jag åka till en annan stad och säga "Hej, kan ni undersöka mig - - - " och be den klinik som undersökt mig att skicka över min journal? Jag vet inte alls hur man gör med sånt.

Jag har fått veta att det inte är den "knäppa" läkaren som ska operera, men jag undrar ändå vad bieffekterna skulle ha varit om jag fick livmodern bortopererad och varför man föreslår det till en kvinna i fertil ålder - när det nu bara rör sig om bekvämlighet...

Först och främst har du fått de barn du vill ha? om svaret är ja kan vi ju prata vidare.

Jag har tagit bort min livmoder, det gjorde jag redan när jag var 27 eller 29 år kommer inte ihåg riktigt vilket år det var jag är nu 46 år. Jag har mina äggstockar och äggledare och livmodertappen kvar.

Jag har inte ångrat mig en sekund och har inte upplevt något negativt med operationen alls. Det enda skulle vara att min mage är ful och hänger vilket enligt läkarna beror på operationen men det är ju ett kosmetiskt fel så det räknar jag inte. Och jag har massor av vänninor som har tagit bort livmodern det enda de har sagt är att de undrar varför de väntade så länge med att ta bort den. Det är underbart att slippa mensen jag hade nämligen djävulska besvär det var därför jag valde att ta bort den. De flesta av vänninorna som har tagit bort den har varit äldre och har tagit bort den pga myom och andra besvär.

Man går ju inte in i klimakteriet om de lämnar äggstockarna kvar. Nu gick jag in i klimakteriet väldigt tidigt ändå jag är där nu men det har inget med operationen att göra.

Hmm kommer inte på något att skriva men om du har några frågor kan jag försöka svara på dom.

 

Jag tror de vill göra det som en försiktighetsåtgärd för att du inte ska få problem med den i framtiden. Eftersom du har cellförändringar nu öker det risken att du kommer drabbas av livmodercancer i framtiden väldigt mycket, jämfört med tex mig som inte har några cellförändringar. Plus då att du har en cysta. Det sammanlagt gör väl att de vill ta bort den i förebyggande syfte.

Och tyvär är ju livmodercancer en av de cancerformerna som man har sämst prognos att överleva från. För den upptäcks ofta för sent. Förlåt om jag låter makaber. Men jag försöker se det från flera håll.

Och av mitt tidigare inlägg förstår du att jag inte förstår varför vissa kvinnor är så emot att operera bort livmodern, allra helst om det kanske i långa loppet kan rädda ens liv.

hur har sexlivet påverkats då? jag har läst om flera som säger att de tappat sexlusten efter hysterektomi och fått en känsla av att de tappat sin kvinnlighet. Men alla upplever det kanske inte så...

Men det jag ställer mig kritisk till är att argumnetet till att TS skall göra det är för att det är enklare för kirurgen! Herregud, skulle man stympa ett ben om det vore lättare än att gipsa oxå eller... Jag hade aldrig gått med på att operera bort livmodern om det inte var absolut nödvändigt trots att jag har hemska mensperioder med mycket smärta o kraftiga blödningar. Kan man lösa TS mediciniska problem på annat vis än att operera bort allt är väl det helt klart att föredra. Man ska ju inte behöva operera bort något bara för att det råkar vara smidigare ör kirurgen! Märkligt också att han påstår att det inte finns någar eventuella biverkningar! Det är ju allmänt känt att man kan få problem med "kisseriet" detta är oxå väldigt vanligt bland steriliserade hundar. De går och småläcker hela tiden. Svärföräldrarnas hund har det problemet och de ger henne nån medicin för det så att hon inte ska kissa lika mkt... ändå går hon stänker överallt när man e ute o går o ibland märker man att hon inte kan knipa av osv..... Så som sagt märkligt att han inte ens nämner inkontinensproblematiken som kan uppstå.. känns ju nästan som att han vill undanhålla biverkningar så att du ska gå med på det. Sånt borde han veta.

Men det känns som att du redan har svaret TS.

Lycka till och hoppas allt går bra!

Då borde ju läkaren använda det som ett argumnet istället för att säga att det är enklare för honom att operera bort allt.

Sexlivet påverkades possetivt eftersom jag hade så mycket problem och var så dålig innan operationen.

Att läkarna inte tar upp inkontinensbesvär kan bero på att det inte är såå jättevanligt ändå. Fysiken är annurlunda på hundar och människor så det går inte att överföra erfarenhetet av inkontenta tikar på kvinnor.

Sen förstår jag inte snacket om att känna sig stympad för att man tar bort livmodern, att man tar bort kvinnligheten. Och varför kvinnor som känner så måste försöka överföra det på kvinnor som funderar på en livmoderoperation. Ingen av de jag känner som har opererat sig känner sig stympade i sin kvinnlighet snarare tvärtom, vi känner oss friare, vi behöver inte tänka på bindor och tamponger längre och allt som hör till den förhatliga mensen, vi behöver inte tänka på skydd man kan vara hur spontan som helst när som helst och hur som helst. För mig har min kvinnlighet aldrig suttit i livmodern eller brösten heller för den delen. Kvinligheten finns inom mig.

Min mamma opererade bort sin livmoder pga stora problem med myom. Jag kom på först nu, att strax efteråt fick hon problem med inkontinens, som till sist krävde en operation. Däremot tyckte hon inte att sexlivet blev alltför annorlunda efteråt. Lycka till, vad du än beslutar dig för!

Men om 1 av 5 får problem att kissa o problem att blåsan faller ner så tycker jag absolut att det ska nämnas av läkaren.

Men vad skönt att operationen var bra för dig, men du ville det ju. TS vill ju inte operera bort livmodern, då är det kanske inte en lika fantastisk upplevelse tänker jag... en sak om man har massa besvär som man verkligen vill bli av med och ser det som en befrielse... men annorlunda om man känner sig påtvingad att operera bort något man vill och kan ha kvar.

Livmodercancer skiljer sig från livmoderhalscancer ganska ordentligt. Livmoderhalscancer kan vara enormt aggressiv (nu menar jag inte små cellförändringar för det kan vi alla ha och kroppen läka själva ibland o ibland får man hjälp på traven med op, utan när det verkligen är en cancer) Livmodercancer däremot är "bra" på så sätt att har man väl diagnosticerat det opereras man och i o m det är man oftast helt botad.

Förlåt att jag la mig i :)Så länge man har kvar sina äggstockar kommer man inte i klimakteriet.

Till TS: Jag tycker du ska kontakta läkaren igen och vara ärlig med dina funderingar. Visst finns det rötägg bland vårdpersonal men de flesta vill göra ett bra jobb och ha bra relation till sina patienter. Det kanske blivit ett missförstånd er emellan? I vilket fall som helst tror jag du skulle sova bättre o kunna ta ett bättre beslut om du gjorde det. Lycka till!! Ta hand om dig!

1 Jag har aldrig haft det minsta besvär med mensen. Inga rikliga blödningar och ingen smärta
2 Jag har inte fått några barn alls

Precis!

Jag har nu haft ett nytt samtal med läkaren. Jag sa att jag ville kunna skaffa barn och därför ville behålla livmodern. Nu blir det två operatioer. En för att ta bort cystan med 3 veckors sjukskrivning och en för att ta bort cellförändringarna (görs ju vaginalt så det blir ingen sjukskrivning alls). Alternativet hade varit att göra allt på en gång och det var då han ville ta bort livmodern eftersom det skulle bli enklare då. Med en sådan operation hade jag fått vara bort från jobbet 3-4 månader - viss skillnad!

Iom att du inte har barn och kanske vill ha barn finns det inte mycket att diskutera tycker jag.

Om det inte gäller ditt liv naturligtvis. Då ska de ge fasikeni livmodern.

Och det skrev jag i mitt första inlägg också.