Jag vill att HAN ska fria - är jag knäpp?

Klart man kan tycka så....frågan är ju bara, eftersom ni är så jämnställda, han kanske förväntar sig att du friar?

I vårt förhållande kommer jag aldrig bli friad till, det blir ett gemensamnt beslut precis som förlovningen.

Nej då, han väntar inte på att jag ska fria. Jag har så klart berättat att jag vill att han ska göra det och han är okej med det. Nu bara väntar jag!

Vilja kan man väl - du behöver inte tvivla på din känsla! Men, kanske vill du fundera på vad önskemålet står för och om din kille är medveten om detta önskemål? Du kan kanske inte förvänta dig att han ska läsa tankar och veta att du vill något helt annat i detta fall än i resten av ert gemensamma liv?

Själv hade jag mest blivit paff och förbryllad om maken hade friat. Att jag skulle vänta på och tigande hoppas på att han en dag ville gifta sig hade varit väldigt främmande för mig och för oss. Vi bestämde det tillsammans när vi kände oss redo för att ta nya steg för att förbjupa och utveckla vår relation. På samma sätt bestämmer vi tillsammans hur vi ska bo,  vart vi vill åka på semester och andra saker i vårt gemensamma liv. 

Aha, ja men då så...det e bara & vänta :O)

Jag har nu väntat i 11 år på att han ska fria. Nu har jag lagt ner det och föreslog i förra veckan att vi skulle ta o gifta oss nästa på år vår förlovningsdag som då infaller på en lördag.
Han tyckte det var ok ( nu har vi ifs flyttat fram 2 veckor pga vädret men men)
Ärligt talat har jag inte gått o väntat på det, utan vi har köp hus, fått barn sålt hus investerat pengarna i annat, fick barn igen sålt investeringar...så nu har vi pengarna i handen så jag tyckte vi kunde ta en del till ett bröllop;)

Skit i genus och jämställdehet o allt vad det heter.
Ett frieri är ett frieri, tjejr friar på skottår! ;)

Bara han är medvetan att du går o väntar.

O det kanske är just det, att han vet att du väntar så bokar han nått o tar med dig till så har du ju förhopningar om att han ska falla på knä....Så det kan ju varalite svårt för honom att överaska dig.

Hänger du med?

Jag vill att han ska överraska mig med ett romantiskt frieri, vilket jag har förklarat. Jag gör saker för honom och fixar saker. Att han kan få åka iväg på något som han önskar sig, eller sånt. Han är inte så lagd att han längtar efter ett Hollywoodfrieri från mig.

Trots mina frieridrömmar planerar vi semester ihop och bestämmer andra saker gemensamt i vårat gemensamma liv.

Varför är det så känsligt med just frieriet.

Folk reagerar knappt på män som bara är pappalediga två månader, till exempel, men om en kvinna säger sig vilja ha ett Hollywoodfrieri går folk i taket..

Jag har ett mkt jämnställt förhållande men jag sa till min pojkvän att jag ville att han skulle fria. Han behövde inte hitta på värsta grejen, jag vet att han inte är så påhittig med romantiska grejer men jag att jag åtminstonde ville att han skulle gå ned på knä och ge mig en ring. Så då gjorde han det!!

I övrigt är han inte så romantisk men när han visste att jag verkligen ville att han skulle fria så tog han sig i kragen och fixade ett frieri. Det var inte helikoptertur över las vegas osv utan bara middag hemma med rosor,, lite champagne och så en jättefin diamantring. Men för mig räcker det, jag ser ju att han har ansträngt sig för min skull.

Så bara man är tydlig med sina förväntningar så är det nog inga problem. Lycka till! ;)

Jag hade mest 'beslutat' att jag absolut inte skulle vara den som friade då endast om min man friade skulle jag tro på riktigt att det hela med bröllop var hans vilja.

Visserligen tog det 12 år innan det hände, och när han väl frågade blev jag så paff att jag nästan hamnade i förnekelsestadiet.

Om vi lever i ett jämnställt förhållande eller ej kan jag inte riktigt svara på -vi lever som det passar oss antar jag.