Inlägg från: Anonym (Rultiga Rut) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Rultiga Rut)

    MÅSTE man banta bara för att man ska gifta sig?!

    Vad fasen - jag älskar mig själv och hur jag ser ut. Jag är tjock, men jag är ändå vacker. Jag gifter mig om 3 månader och folk i min närhet antyder att jag ska börja banta. Jag har redan köpt min klänning efter hur jag ser ut idag, och jag vill varken ner eller upp innan jag gifter mig.

    Min blivande älskar mig för hur jag ser ut - det är därför vi gifter oss. Men alla andra verkar tycka att jag är för fet för att få gifta mig.

    Varför får man inte bara se ut som man gör? Och jag drar mer 50 i storlek, inte 38/40 som ni andra "plusbrudar" här inne gör.

    Finns det någon här inne som är riktigt plussize och är stolta över det? Precis som jag och som VÄGRAR att vara med i bantningstrådarna här inne och säger emot folket i er närhet som tvingar er att banta.

    /Rultiga Rut 

  • Svar på tråden MÅSTE man banta bara för att man ska gifta sig?!
  • Anonym (Rultiga Rut)
    daniiel skrev 2012-02-05 14:26:06 följande:
    NEJ!

    Jag är inte en storlek 50, gifte mig i en klänning i storlek 42 och kände mig otroligt vacker, som en prinsessa. Jag tycker inte att man måste banta. Absolut inte. Huvudsaken är väl att man själv trivs och känner sig fin :) Jag tycker det är så tråkigt att andra inte kan acceptera att människor i alla storlekar kan känna sig bekväma med det. Alla vill inte vara en storlek 34, oavsett vad andra tror. Jag vet att även jag kanske är lite för liten (även om alla i min omgivning tycker att jag är en jätte) för att egentligen "få" yttra mig (eftersom du bad om brudar i storlek 50 och uppåt), men jag har ändå en åsikt om detta och tycker det är synd att det ska vara sådan "bantningshets" bland brudar. Självklart förstår jag om man vill vara så fin man kan på sin stora dag, men om man känner sig fin som man är, så ska man inte känna tvingad av andra att ändra på sig.
    Jag menade inte att brudar under storlek 50 inte får yttra sig, men jag har sett brudar som har storlek 38 som är riktigt smala och fina som ser sig som överviktiga och plussize. Jag ÄR verkligen plussize, det är det jag menar. Självklart för hälsans skull så är det inte bra att vara stor, det vet jag, men jag förstår inte trycket som alla lägger på en. Klart att jag skulle vilja gå ner 40 kilo innan mitt bröllop men jobb, familj osv. gör det inte lätt att träna och äta rätt. Jag har inte tiden och just nu älskar jag den jag är och hur jag ser ut.

    Det är folket runt omkring som jag stör mig på.... 
  • Anonym (Rultiga Rut)

    Det är ju just det - jag har sagt ifrån till vissa men vissa har jag inte ens orkat säga ifrån till. Jag har på omvägar fått höra att mina syskon, vissa vänner och vänners vänner pratat om att jag är så stor som jag är osv (i samband med bröllopet). Min brors fru slängde in lite mellan raderna med en "titta uppifrån och ner" blick - ja, jakten på den rätta klänningen lär inte bli så svår, det är ju många modeller du kan stryka - pga. din kroppsform (ungefär såhär sa hon). Men det är väl skönt, då blir det inte så mycket letande för dig.

    Jag älskar mig själv, som jag skrev, men det är klart att jag är ledsen och får tankar om hur folk kommer att se mig på min bröllopsdag om 3 månader - kommer de att se mig som den feta kvinnan som ser ut som ett monster i sin vita klänning? Det är så sorligt att de får mig att känna såhär.

    Tack för alla svar och allt stöd! 

  • Anonym (Rultiga Rut)
    Dyslektiskairrfarder skrev 2012-02-05 20:24:52 följande:
    Orkar inte ens läsa de andra som har svarat, orkade inte ens läsa hela ditt inlägg.

    tänker dock ändå yttra mig.

    Jag personligen tycker inte att man ska göra något om man inte själv känner för det. Så om du inte vill gå ner eller av tex hällsosjäl behöver gå ner. Så strunta i det. Vadå då andra har yttrat sig? är de inte dina vänner? stöttar de inte dig?

    bara en tanke!
    Gör vad du själv vill känner och mår bra av
    Du orkar inte ens läsa men ändå kommenterar du.. Det känns också kul.. Man har vissa vänner som stöttar en och sedan har man andra som kommenterar hur man ser ut - oavsett om det är negativt eller inte.

    Jag skulle vilja gå ner pga. hälsan - det är inte det som är grejen här, jag blir ledsen av folks dumma kommentarer och undrade om det är jag som är dum i huvudet som inte bantar innan BRÖLLOPET eller om man kan få se ut som man gör utan att bli dömd för det.

    Jag har tom. funderat på att ändra min frisyr för att täcka mina dubbelhakor som jag tydligen har, enligt en viss person i min omgivning.  

    Jaja, det känns som det blir en lång debatt om hälsoproblem - det är som sagt inte det jag ville prata om då jag VET riskerna med viktproblem och det är inget jag förespråkar alls. Jag ville som sagt bara veta om de ostöttande människorna i mitt liv har rätt i att man MÅSTE och BORDE banta innan man gifter sig, alltså pga. att man ska gifta sig, inte för hälsan (för det har ingen ens tagit upp, utan mer att jag kommer ångra mig när jag tittar tillbaka på bilderna från vår dag). Jag har för övrigt fött två barn också vilket har satt spår på min kropp.
     
  • Anonym (Rultiga Rut)
    tessie01 skrev 2012-02-06 01:39:47 följande:
    Jag har alltid varit runt storlek 38/40 men dem senaste 18 manadera har jag gatt upp till en storlek 44 (min blivande man ar kock).

    Jag gifter mig om 3 veckor och vager just nu mer an jag nagonsin gjort innan. Visst, jag hade tankt att ga ner i vikt till brollopet men sen kopte jag en klanning i modell som ej kan tas in (6 manaders leveranstid) och da kunde jag helt plotsligt inte ga ner i vikt for da skulle ju klanningen bli for stor. Men inte har jag panik over det.

    Jag har fatt en del hintar om att "ska du borja trana/banta etc infor brollopet" men varfor skulle jag gora det? Jag har en man som alskar mig for den jag ar. Och det kanns bra att gifta mig nu nar jag ar "storre an nagonsin" och kanna att han faktist alskar MIG.

    Tycker det hade varit mycket varre att banta ner sig totalt och gifta sig i storlek 36/38 och sedan efterat lagga pa sig massa kilon och han undrar vad som hande? (for man gar ju alltid upp igen eller hur?) 

    Och som nagon sa tidigare sa blir man sa trott och grinig av att ga pa diet och jag ar hellre rund, sund, pigg och lycklig pa min brollopsdag! 
    Precis så känner jag också! Men folk förstår inte att man faktiskt kan vara rund och sund och lycklig! Och klänningen var verkligen finare på den större modellen, enligt mig!

    Tack för allas stöd och vettiga kommentarer! Denna hysteri är överallt, i alla bröllopstidningar, på detta forum, på bröllopssidor - tips överallt på hur man går ner de där extra kilona. Det tär på en, jag vill vara stark och känna mig så vacker som jag gjorde innan alla började påpeka min vikt. Och precis som någon annan skrev - jag är jätterädd eftersom det är MIG de kommer att titta på, bruden står ju i centrum. Det är asjobbigt och jag vill inte riktigt ta upp detta med min blivande för han säger hela tiden att han älskar mig som jag är. Eftersom jag vet detta redan så känner jag att jag inte vill ta upp det och göra honom ledsen då jag är ledsen osv. Hoppas att ni förstår hur jag menar.

    Men återigen, TACK för att ni stöttar mig! Och andra stora brudar!
  • Anonym (Rultiga Rut)
    knyttan skrev 2012-02-06 23:27:33 följande:
    Jag känner att jag bara måste komma med en liten kommentar om detta ang när man "får" kalla sig plussize osv... Jag själv anser mig inte vara plussize öht då jag drar 40 när jag är vältränad och duktig och 42 när jag är lite mera lat/stressad... alltså typ Sveriges vanligaste storlek. Däremot hävdar jag med bestämdhet att jag är mullig/ rund/ kurvig, eftersom det är precis vad jag är. För jag är inte smal och har aldrig varit. Och kommer aldrig att bli heller, även om jag gillar mig själv bättre när jag är lite mer vältränad, för då både känner jag mig och ser bättre ut. Men lite trivselkilon, so what liksom. Och julgran på ryggen har jag oavsett :) Och valkar både här och där. Däremot så är det faktiskt rent ärligt ett himla hackande just på oss i dessa "mellanstorlekar" runt 40-44. Jag började kommentera i en tråd som hette "Mulliga brudar, vad ska man ha för klänning?" Och där kom det snart kommentarer i stil med att strl 42 då var man inte "mullig" osv, "vi som verkligen är kurviga, som har strl 48" och så vidare och så vidare. Allt är ju så klart relativt. Men mellan 40-44 ca är det långtifrån säkert att man känner sig bekväm i sin kropp (jag gör det nu idag, men det har varit ett långt hårt arbete) och fettfladder och valkar kan man visst ha ändå, och det kan visst vara skitsvårt att hitta klänning ändå och det kan visst vara psykiskt jobbigt då också att inte vara som idealet... Det är inte så kul om man då dessutom blir tilltvålad med att man inte har rätt att tycka att det är jobbigt om man inte väger +100 kg typ (för det är bara då man kan vara "mullig"??). För om alla såna här trådar ska mynna ut i att den som är tjockast vinner, så... ja, jag vet inte. Min poäng är väl bara att det kanske kan kvitta vad för storlek man kanske drar för det är väl själva upplevelsen av sin egen kropp som är relevant? Och för att knyta an till TS så är det ju faktiskt så att man kan tycka den är tiptop även om vågen, måttbandet och storlekslappen säger något annat än de "borde"... Sorry det blev lite långt och OT nu..
    Men detta missförstånd... Om du som 44:a, 40:a eller liknande vill deifiniera dig som plus, varsågod. Men jag VET som 50:a att det inte alls är liknande kroppar och vikt på en 42:a och en 50:a. Jag kanske inte kan känna igen mig i brudar som här inne kallar sig plus men som kommer i 40 klänningar när en annan ibland får gå upp i storlek när man prövat olika klänningar. Varför tar du en diskussion och gör den till en annan när vi redan gått igenom detta?

    Om man känner sig plus vid 42, och redan då kanske mår dåligt över det (nu säger jag inte att du gör det), tänk hur det är när man kommer upp till 50, för vi har varit en 42:a en gång i tiden! Du och jag skulle aldrig kunna ställa oss bredvid varandra i våra klänningar och ses på på samma sätt då folk tydligen ser mig som ett stort fett monster i jämförelse med alla under min storlek.

    Men jag hoppas att du kan förstå vad jag menar, och även vad andra +46:or har skrivit i tråden och lägga ner denna diskussionen i denna tråd.  Tror du jag vill vinna titeln tjockast i tråden? Det är inte kul för någon att vara plus, oavsett vilken plus storlek man har, det är inte det tråden handlar om - starta gärna en ny och diskutera detta!
  • Anonym (Rultiga Rut)
    Anonym (Fd tjockis) skrev 2012-02-07 09:27:50 följande:

    Ni som drar riktigt höga storlekar och säger "jag trivs som jag är" tror jag allvarligt ljuger. Ingen trivs av att börja flämta redan 5 min inne i promenaden, ingen trivs av att inte kunna ta den där löprundan man längtat efter för att det helt enkelt är för tungt. Ingen trivs av att behöva sola i vassen, hela tiden dra in magen, ha ångest inför att testa kläder etc. Ni har också ett ansvar gentemot era kroppar, det sliter på era organ och skelettet att gå runt och bära på så många extra kilon.


    "Det är snyggt med lite kurvor" Ja det är det, OM man drar en 40-42. Efter det blir det bara fläskigt, och det är INTE snyggt och framförallt inte hälsosamt. Var inte så lat! Och nu behöver ni med sjukdommar som gör att ni inte kan gå ner i vikt inte ta åt er, ok? Men du som är fullt frisk och klagar på att det är så himla svårt att äta mindre, inte småäta etc, du är bara lat! Hur svårt är det att ta fram en mindre tallrik och lägga sin mat på den? Hur svårt är det att ta en rask primenad varje morgon och/eller kväll? Gör du det garanterar jag att du går ned i vikt. Tro mig jag har själv varit där, en lat självömkande person som hela tiden gav en massa ursäkter för varför jag såg ut som jag gjorde. Jag slutade ljuga för mig själv och insåg att varken min hälsa eller min själ mådde bra av mina invanda mönster och min vikt.


    OM du är villig att kämpa kan du gå ner till en hälsosam vikt. Det krävs lite jävlar annama bara.


     


    Oj vad mycket klokare jag blev nu.....Inte. Alltså, jättebra om den intställningen funkade för dig! Jag proppar inte i mig massa godis, ligger inte i soffan och grisar framför tvn men det kan du ju tro om du vill. Du vet inte alls om jag har en stor rumpa som passar i 50 byxor och en jätte nätt överkropp, du vet inte heller om jag har 50 på överkroppen men jättesmala ben. Allas kroppar är olika, men du är precis så som de människorna jag skrivit om här i tråden - du har en helt sjuk syn på övervikt eller nej förlåt - inte övervikten utan människorna som bär på den. För det är oss det är fel på, vi är lata, äckliga, fula och feta. Vi har ingen karaktär utan är rent av värdelösa som människor. Du tycker att man är äcklig och fläskig när man är större än 42? Låter som du är en av mina "vänner"/svägerska.

    Herregud - inte konstigt att man startar sådana här trådar när folk är på detta vis, förstår ni mig ännu mer nu? Jag blir ju rädd. Och underbart när Ewamarie skriver om sin mamma som bantat på fel sätt och att man ska lära sina barn att äta rätt istället för att hetsbanta - undrar om denna anonyma skribent har egna barn - dessa lär dra på sig en och annan ätstörning med en sådan mor som gör sådana utlägg. Fd. tjockis, du får tro att vi ljuger, tur att du hade så dålig självkänsla att du kunde banta ner dig då!

    Jag KOMMER ta tag i min vikt - men inte nu tre månader innan mitt bröllop då som sagt klänningen redan är köpt. Jag vill gå ner i vikt FÖR MIN HÄLSAS SKULL, inte för att jag förväntas vara en smal BRUD.
  • Anonym (Rultiga Rut)
    förlovadflicka skrev 2012-02-07 09:41:11 följande:
    Ni som säger att 42 inte är stort kan ju ändå ha i minnet att 42 och uppåt räknas som plus size iaf i Sverige. Och har man storlek 42 så är man lite mullig faktiskt, kanske inte om man jämför med st 50, men jag, som är en 38 tycker min mammas kläder i storlek 42 är jättestora när jag provar dem :p
    Storlek 42 varierar ju från butik till butik. Jag kunde för två år sedan ha 44 på byxor inne på Gina Tricot. Jag använder fortfarande samma märkes jeans som jag hade för två år sedan, men byxorna på gina passar inte längre. På HM har de kläder upp till 46 som ingår i "bassortimentet" och räknas inte som plus. Så det är så olika från butik till butik, plagg till plagg, material till material.
  • Anonym (Rultiga Rut)

    Aniara - jag säger bara tack! Du fick med allt jag menade och kände när jag startade den här tråden..

Svar på tråden MÅSTE man banta bara för att man ska gifta sig?!