MÅSTE man banta bara för att man ska gifta sig?!

Aniara - jag säger bara tack! Du fick med allt jag menade och kände när jag startade den här tråden..

Jag tycker faktiskt inte att någon människa skall banta!!!

Så, nu var det sagt!! Jag tror inte på bantning!!! Det jag däremot tror på är en livsstilsförändring! Det finns en anledning till att man blev överviktig från början och om man inte bryter den anledningen, vilken den än är, så kommer man ju allt som oftast gå tillbaka till sin "ursprungliga" vikt, när bantningskuren är över. Har man en gång varit överviktig så är risken större att drabbas igen än för någon som inte varit överviktig.

Att göra en livsstilsförändring strax innan sitt bröllop tycker jag verkar galet!! Hur skall man mitt i allt planerande också hinna med att förändra sina levnadsvanor utan att bli helt slutkörd? Och hur kul är det att vara det när den stora dagen kommer???
Nej, då är det betydligt mycke bättre att göra som TS. Köpa en klänning som man känner sig sm en prinsessa i och faktiskt acceptera att man är den man är.
Eller om det nu är väldigt viktigt för en att komma i en mindre storlek. Skjuta på bröllopet tills man har kommit in i nya levnadsvanor och känner sig bekväm med dom!

Och Anonym FD tjockis. Grattis till att du lyckats, om du nu lyckats (förlåt, men jag tvivlar)! men vad kände du att du bidrog med till denna tråd?? Om du nu varit tjockis tidigare så hade du inte skrivit så för då hade du varit fullt på det klara med hur illa det kan uppfattas. Jag tog illa vid mig och jag drar en liten storlek.  
Om du nu varit tjock och legat hemma på soffan och gottat dig i chips och kakor och inte kunnat promenera ens 5 minuter utan att bli anfådd.... Längtade du då ut till en springrunda??????
Vet du? Jag har varit överviktig en gång på grund av lathet och tre gånger tack vare graviditeter (ja, överviktig vid graviditet, upp 32kg varje gång) och inte FAAAAN var det en löprunda jag längtade efter utan snarare att kunna ta en längre promenad.
Nej, Anonym FD tjockis, VET HUT!!!! 

Seriöst... Hur dum får man bli "Fd tjockis"?
Vad vinner du på att klanka ner på alla som inte är smala? Mår du bättre själv då?

Jag har aldrig längtat efter en löprunda eller någon annan träning, inte ens när jag var aktiv elitidrottare när jag var yngre. Jag tränade för att uppnå resultat, inte för att jag tyckte om själva träningen.
Tyvärr så skadade den hårda träningen under uppväxten mina leder så att jag nu går med ben mot ben i knäskålarna. Och har gjort sen jag var 16 år. Läkarna säger att jag fortfarande är för ung för att göra något åt det eftersom man normalt inte får sådana förslitningsskador förrän man är i 55-60 års åldern.
Jag har fått en fot pulveriserad, och trots 3 operationer så är den fortfarande inte bra och att gå ens ett par kilometer smärtar så att det är omöjligt att övervinna trots att jag har en rätt hög smärttröskel.
Att min ena axel nu också sitter löst och ena bicepsfästet är avslitet (2 operationer där också men ingen förbättring) gör ju att det inte är att "bara träna överkroppen" eller nåt annat sånt då heller.
"Jamen då kan man ju simma" brukar jag få höra...
Nej det "kan man inte"... Det är för stor påfrestning för axeln, och vattengympa är inte heller ett alternativ.

"Banta då"..
Jaha... Leva på sallad eller bara shakes? Det är inte ett liv.

Jag gör det jag kan, dvs korta promenader med hunden och försöker välja dom nyttigare alternativen på mat och efterrätter när vi ska äta sånt. Men för mig är det viktigt att försöka acceptera att jag är den jag är, jag ser ut så här - och min make älskar mig för den jag är.
Jag hatar att vara med på bild - men jag älskar bilderna från vårt bröllop.
Visst har jag en bild i huvudet av att det hade varit trevligt att vara smal igen - att kunna gå in på vilken affär som helst och köpa kläder som är moderiktiga och sitter bra. Men nu har jag mina problem att dras med. Och om jag inte gör något drastiskt (som att svälta ett par månader eller operera magsäcken) så får jag dras med min övervikt.
Att få den under kontroll så jag inte går upp mer är det viktigaste. Och att älska mig själv för den jag är - är en stor bit av det. För när jag gör det så behöver jag inte ta en extra kaka för att få en snabb "kick". Eller köpa den där glassen....

Så här ser en lycklig tjockis ut på sin dag:

Chicita: dra mig baklänges så vacker!!!

Eller bara. Så här ser en vacker brud ut på sin dag! Inte direkt så att ngn smal hade skrivit "så här ser en vacker smal brud ut"... Skit i kroppsformen.

DU ÄR SJUKT VACKER PÅ KORTEN CHICITA. Om jag är hälften så vacker som dig på min dag är jag överlycklig.

Äsch, jag är en tjockis! Inte tusan hade jag tid att banta till nåt bröllop, jag hade galen period på jobbet, flyttplaner, familjekrångel och dödsfall i familjen under tiden vi planerade bröllop. Gå ner i vikt har aldrig känts så oviktigt!

Klämma ner mig i korsett gjorde jag dock, en riktig sådan som är galet snygg och kostade en smärre förmögenhet. :D Men det var den värd, den gav mig fantastisk hållning på alla foton, och funkade ju liksom EFTER bröllopsfesten med...

Jag hoppas av hela mitt hjärta att när min dag kommer, kommer jag känna som du chichita. Du är jättevacker.

Jag tycker att det är helt sjukt! Man kommenterar ALDRIG vikten på en tjej. När jag var 19 (nu 21) sa en läkare från jobbet till mig att jag var överviktig!! Jag är st 38!! Det påverkar man tänker på det och mår dåligt över det! Jag förstår att du är upprörd! Jag hoppas du ignorerar det och ser dig som den snygga tjej du är!