Några goda råd? *långt inlägg*

Ber på förhand om ursäkt för ett lååångt inlägg...

Finns det nån här med kunskaper om utbrändhet? Jag blev utbränd för 7 år sen, gick hemma i ca 5 år tills jag blev utförsäkrad och har sedan dess jobbat heltid på kontor. Läkaren som sjukskrev mig då skickade aldrig iväg några remisser för utredning eller liknande utan ljög under alla år och satt och talade vitt och brett om alla läkare hon ringt, om alla remisser hon skickat osv. Detta kom fram efter att försäkringskassan började gräva. Den läkarens diagnos var kroniskt trötthetssyndrom. När försäkringskassan väl blev inkopplad skickade de mig till en psykolog för ett samtal där denne skulle konstatera min diagnos. Han kom fram till att det inte var kroniskt trötthetssyndrom utan utbrändhet.

Hur som helst, jag lider fortfarande av samma symptom som förut, dock i mindre utsträckning. Jag är trött och seg, glömmer saker, har muskel- och ledvärk, koncentrationssvårigheter och är allmänt sinnerslö osv. Jag zoomar ofta ut och det är nog det och tröttheten/orkeslösheten som är värst. Jag har ingen kontroll över det här ”ut-zoomningarna” och det händer ofta när jag kör bil. Senast i morse var jag nära att krascha rejält på motorvägen. =( Det har ju varit så här mer eller mindre i 7 år så jag har ju vant mig, för mig har det blivit normalt men ändå så känns det inte så sunt. Jag längtar så tillbaka till den som jag var innan, när jag var full av liv och ork. Börjar fundera på hur det blir när man får barn? Orkar man eller kommer man förvandlas till ett monster pga tröttheten? Tilläggas bör ju också att det går upp och ner vissa dagar är bättre än andra och ibland är jag till och med helt ”normal”, pigg och full av energi.

Eftersom det aldrig gjordes några utredningenar mer än att de tog lite blodprov börjar jag nu fundera på om det finns nåt de missat? Om det kanske inte är utbrändhet utan nåt annat, nåt som går att behandla så man blir normal igen? Så nu undrar jag om det finns nån som varit med om nåt likanade, känner igen sig eller bara har några goda råd att ge? Är inte jätte pigg på att gå till läkaren men borde väl kanske göra det ändå...