Idag väcktes en längtan efter barn...
Hoppas någon där ute kan klarna upp sinnet för mig ...
Jag är mitt uppe i mina studier. Har de kommande 10 åren planerade och där finns inga barn med. Vi var båda överens om att vi ville skaffa barn om iaf 7 år. Jag ville plugga färdigt och sedan jobba några år, ha en utbildning och ett fast jobb för att kunna hjälpa min man att försörja oss som familj så tt inte hela lasten hamnar över honom.
Men så fick jag den där drömmen förra veckan. Jag drömde att vi fick en liten bebis, och det kanske låter löjligt att jag blivit påverkad av en dröm men så är det och jag kan inte skaka av mig den här känslan!
Jag såg kort efter drömmen en bild på min man som barn, och han var världens sötaste unge och jag kunde inte sluta föreställa mig våra barn! I morse kunde jag bokstavligen känna lukten av nyfödd bebis och jag upplevde en otrolig längtan efter att bli mamma.
När folk har frågat om vi ska skaffa barn snart har jag alltid svarat att de kmr om 10 år ungefär och jag har varit så säker på att det var det jag och min man ville. Det är vad vi har planerat lixom.
Vi pratade om detta idag och jag känner mig helt salig av tanken på att få vara gravid, ha barn med mannen jag älskar. Man kan ju tycka att det bara är att skaffa barn om man känner så här men "problemet" är att jag inte pluggat färdigt (univeristet), och frågan är då om jag kommer orka plugga och ha ett barn samtidigt längre fram? Tanken är ju att ha en utbildning och ett fast jobb för att kunna försörja en familj, inte leva på studielån o bidrag!!
Den här känslan gör mig förvirrad! Jag blir lycklig av tanken på att bli mamma men är det under rätt omstädnigheter om jag skulle bli det? Vad är rätt omständigheter... Finns det någon som känt likadant någon gång eller är jag från en annan planet som känner såhär?
Alla kommentarer uppskattas!
:)