Sambo inte medbjuden

Jag kan hålla med många här om att det bryter mot ettiketten och att om man av någon anledning vill bjuda utan partner så bör man höra av sig i förväg.

MEN jag håller inte med en del här som säger att man aldrig bör bjuda utan partner. Det här med att det ska vara antingen med partner eller inte alls tycker jag kan bli oartigt åt andra hållet.

Vi var i ett planeringsstadie i sitsen att vi var tvungna att antingen bjuda ett par av de yngre kusinerna utan deras pojkvänner eller hoppa över dem helt och hållet. Då tycker jag att det blir mer oartigt att bjuda alla kusinerna utom de som har partners.

Jag kan iaf säga att jag tar hellre en inbjudan till bara mig (gärna med förklaring) än jag inte får någon inbjudan alls.

Sen tycker jag väl också att det finns lite gråzon där det beror på vem som faktiskt gifter sig. Skulle någon av mina barndomsvänner gifta sig och inte bjuda min sambo utan endast mig så skulle jag inte räkna det som en likadan markering som om det varit en släkting.

Vi hamnade också i situationen där min sambo tvunget ville bjuda alla sina kusiner (även de han inte umgåtts med på flera år) och det visade sig senare att ett par av dem hade sambos som vi inte visste om fanns. Så de fick vi räkna in i efterhand men varför de skulle vilja gå på vårt bröllop när de inte ens träffat brudparet förstår jag inte.

Personligen tycker jag att det känns konstigt att acceptera en inbjudan där man inte känner brudparet, sen tycker jag att det av någon anledning finns en viss "girighet" som jag inte förstår mig på när det gäller bröllop. En del av de släktingar som vi bjöd in på 30-årsfest förra sommaren brydde sig inte ens om att svara på inbjudan men NU när det gällde bröllop så ville de minsann komma.

Och slutligen tycker jag att det är ett ganska vridet påstående att säga att man bjuder folk man inte känner "för då kan man ju lära känna dem på bröllopet", allvarligt?? Med 70 gäster hur mkt kommer man att hinna umgås?

Jo men det är väl just därför jag tycker att det är rimligt att de här etikettreglerna luckras upp lite för de "uppfanns" när man levde på ett annat sätt. Man förlovade sig när man var ung, gifte sig inom ett år och skiljsmässa var VÄLDIGT ovanligt.

Nuförtiden så har man pojk/flickvänner, flyttar ihop, flyttar isär hit och dit. Det gör att där blir en mycket större gråzon för dessa etikettregler. Det kan ju vara väldigt svårt att avgöra när det är "seriöst och stabilt", en av mina kusiner(22 år) bjöd vi med sambo och de har nu gjort slut. Två av mina tjejkompisar hade precis skaffat nya partners när vi skickade ut inbjudan, då var det helt nytt och vi räknade inte dem som "par" MEN om de fortfarande är tillsammans när vi gifter oss så har de ju faktiskt varit tillsammans ett halvår och det är ju genast mer stabilt.

Så jag tycker absolut inte att detta ämnet är så svartvitt som vissa vill få det att verka.

Det enda svartvita är om personen är gift, då ska partnern bjudas med om det inte finns väldigt specifika skäl och isf ska man höra av sig tidigare och förklara situationen. Sambos bör också bjudas tillsammans eller ges en förklaring innan inbjudan skickas ut.

Det ironiska med ämnet är att de flesta har inget problem med att bjudas utan sin partner om man ringer upp dem i förväg och förklarar situationen. Såååå mycket problem kan undvikas genom ett sådant samtal.

Fast nu behandlar du det som att det är svartvitt och det är det inte!

Du säger i princip att har man inte möjlighet att bjuda partnern så SKA man aldrig bjuda den man känner.

Så du menar att det är bättre om vi då av våra elva kusiner bjuder 10 och helt enkelt utesluter den 11:e bara för att den har en sambo??

Jag vidhåller att man ska höra av sig i förväg och fråga/förvarna om situationen, men att bara urskiljningslöst säga att "det är fel" känns som ett väldigt begränsat tänkande.

De flesta har ju folk som är "självklara" på gästlistan, MEN sen har man också de som är i "utkanten" av gästlistan så att säga. Har man då begränsat utrymme så är det klart att det kan kännas konstigt att bjuda in ett antal människor som man inte känner som är partners till vännerna i "utkanten".

Det är ett etiketts"brott" och därför bör man höra av sig innan, men att säga att det är skillnaden mellan att vara trevlig/otrevlig är väldigt smalsynt.

Vad som är trevligt/otrevligt uppfattas (som denna tråd är ett exempel på) olika av olika människor och är därför ingen absolut sanning. Nyckeln är kommunikation.

Jag hade som jag skrev tidigare hellre blivit bjuden ensam med en förklaring än att inte blivit bjuden alls om det är en person som min M2B inte ens träffat.

I min synvinkel är det mer ego att kräva att människor som jag aldrig träffat ska bjuda mig på en dyr middag och fest bara för att de råkar känna min sambo.

Slutligen; Ska man bara gå på etikett så ska etablerade par splittas vid bordsplaceringen, ska det då också följas fanatiskt?

Chicita skrev 2012-03-29 21:09:19 följande:

Gifta par ska inte ha varandra till bordet heter det i ettikettreglerna, medans förlovade par absolut ska ha varandra till bordet.

Men det har moderniserats till "etablerade par"...

Och att inte ha varandra till bordet betyder ju bara att man inte ska sitta bredvid varandra. Så man kan blanda paren två och två om man vill så att alla har någon okänd emellan sig men någon känd en plats bort. Eller så sätter man par mitt emot varandra eller diagonalt osv.
Man behöver inte splittra dom till varsin sida av rummet som tur är

Jag vet precis vad etiketten säger men vad jag syftade på var snarare att om man bjuder in någon som inte har några bekanta på bröllopet förutom sin partner så känns det ju rimligt att placera dem tillsammans oavsett vad etiketten säger.

Detta som ett exempel på att det finns flera etikettregler som är just tumregler inte lagar. Det finns tillfällen när det mest praktiska blir att frångå traditionen och det blir inte per automatik "fel/egoistiskt/otrevligt".

Nuförtiden är det fler och fler som väljer bort honnörsbord med föräldrar som också är ett ganska allvarligt ettiketts"brott" och som nog förtjänar en förvarning för att ingen ska ta illa upp.

Detta var som sagt bara ett exempel på etikett som många väljer att frångå.

Men här finns det ju en mycket naturlig förklaring till moderniseringen och det är att anledningen att de förlovade tidigare skulle sitta tillsammans var för att "dejting/sambo" förekom inte tidigare och de antogs vara så nyförälskade att de inte hade ögon för någon annan.

Så intentionen förblir den samma genom moderniseringen den är endast en anpassning till vår nutida livsstil.

Många förlovade par nuförtiden har ju barn ihop och har varit förlovade i kanske 10 år, att de då skulle vara så nyförälskade att de inte kunde socialisera med någon annan än sin partner verkar ju inte så sannolikt och de räknas därför som gifta.