Ingen är glad...

Vi hade också rätt svala reaktioner när vi berättade.
Den enda som egentligen blev riktigt glad var min ena tärna som vi berättade för långt innan någon annan för vi behövde hennes hjälp att överraska resten.
Så när vi berättade för makens bröder över en bit mat hemma hos tärnan (som är sambo med makens mellanbror) så blev reaktionerna "oj jaha, grattis... Marskalker? Vi? jaaa det kan vi väl".
Svärmor och svärfar tog det som om det var det naturligaste i världen och inget att hetsa upp sig för, bara ytterligare en grej som kommer att ske...
Min pappa och hans sambo reagerade mest på temat  

Men grejen är att vi hörde att det tisslades en hel del i bakgrunden så att säga.
Svärmor berättade nån gång att hon pratat med en syster och pratat kläder i 2 timmar osv...

Alla blev glada men ingen tänkte på att säga något speciellt till oss. Dom blev inte chockade om man säger så, utan det var helt naturligt, något dom väntat på men inte tagit så allvarligt. Blir det så blir det liksom...

Men när det var dags så var alla jätteglada och både lyckliga och tacksamma över att vara bjudna. Alla hade ansträngt sig för att hålla sig till temat (förutom 6 av de äldre) och eftersnacket håller fortfarande på, drygt 6 månader efteråt liksom 

Försök alltså att inte ta det som att dom inte bryr sig när ni berättar, för det gör dom säkert.
Men för alla som inte är inne i bröllopsplanerandet och allt därikring känner många gånger att "oj jaha ska dom gifta sig om 1,5 år" (eller hur långt i förväg man berättar). Det är alltså så långt bort att de flesta inte blir känslomässiga inför den tanken. Ungefär som att "om tv år ska jag resa till Thailand".. jaha liksom...
Reaktionerna kommer oftast längre fram, när inbjudningarna kommer eller när OSA-datumet har passerats osv.
Ta det lugnt bara. Planera i er takt och utefter hur ni vill ha det.
Dom är glada för er skull, dom vet bara inte hur dom ska uttrycka det  

Vi hade dragit upp de stora riktlinjerna för vårt bröllop sen långt tillbaka. Tema och hur vi ville ha det om vi kunde göra hur vi vill - och hur vi skulle göra om vi gjorde en budgetvariant...

Eftersom vi redan hade det klart för oss och vi ju faktiskt gifter oss för vår skull så kände vi mer att - det är deras förlust om dom går miste om detta.
Om några inte var intresserade av att komma så skulle vi bjuda några andra istället. Och om temat inte passade våra nära och kära - too bad. Antingen biter dom ihop och kommer ändå och klistrar på ett leende eller så får dom nöja sig med att se på bilder sen i efterhand  

Jag orkade i alla fall inte lägga massa energi på hur andra reagerade på vårat kommande bröllop.
Istället la jag den energin på själva bröllopet.

Sen om ni har drömt om ett bröllop på en exotisk strand bara ni - men istället bestämt er för att gifta er här hemma "för släktens skull" så är ju det en annan sak. Då skulle jag hellre välja att åka iväg och kanske säga det att "ni verkade ju ändå inte så glada åt att vi skulle gifta oss, så då väljer vi att lägga pengarna på det vi har drömt om istället".
Men om drömmen är ett (stort) bröllop här hemma med alla som betyder mycket för er närvarande. Så lägg energin på att göra det bästa planerade bröllopet som dom någonsin gått på istället och på så sätt visa att det hade varit värt att visa lite entusiasm