Inlägg från: Anneli256 |Visa alla inlägg
  • Anneli256

    super stressad... mindre än en månad kvar.

    Vi gifter oss den 26 e maj jag känner mig verkligen superstressad. Rent mentalt så vet jag att jag egentligen inte behöver vara det.. Igår skulle vi plocka fram papperna till hindersprövningen.. ska ju träffa prästen i veckan. O ve och fasa vi hittar inte dom .. men en trevlig kvinna på skattemyndigheten försäkrade mig att det bara var att åka ner på kontoret och be dom skriva ut nya papper.. puh..


    Det mesta är egentligen under kontroll.. men ändå så känner jag att jag har massor saker kvar att göra.. vad gör ni för att lugna ner er själva..?? eller ni som redan har gift er.. vad gjprde ni. Mina vänner och min m2b undrar vad det är med mig.. varför jag stressar, jag försöker förklara men dom säger bara.. ja men ta det lugnt det ordnar sig..


    Är jag onormal eller?? Är livrädd att jag ska få ett nervsammanbrott innan månaden är över..


    Tänkte sätta mig ner med m2b och skriva en lista på vad som finns kvar att göra så vi har det på papper båda två.. vet ju att han vill göra allt han kan.. men jag har nog så stort kontrollbehov att jag har svårt att släppa..


    dock så har jag tex gett floristen helt fria händer, dom som ska fixa tårtan har fått helt fria händer.. men små önskemål.. ja jag vet inte.. vad jag kan göra för att bli lugn.

  • Svar på tråden super stressad... mindre än en månad kvar.
  • Anneli256

    hahaha nä Juni riktigt så farligt är det inte. :) men hyper stressad är jag. Jag vet inte riktigt vad problemet är.. tror inte att det är att tårtbakarna och floristen har fria händer.. för jag litar på dom. Floristens arbete har jag sett tidigare och jag vet att hon gör helt underbara buketter.. och tårtan.. jag har sagt lite hur jag vill ha det..och för mig är det inte hela världen om dom inte är några stora konstverk.. men jag har sett hennes arbete också tidigare så jag känner mig lugn.


    Det är en oerhört stort detta bröllop för mig.. visserligen andra gången jag gifter mig men då var jag bara arton.. och denna gången är det med MANNEN i mitt liv. Jag är väll bara rädd att något stort ska gå fel.. småsaker tror jag att jag fixar.


    Det känns väldigt skönt att skriva av sig lite.. o få stöd här.. kände tex idag när jag pratade med cateringen att jag bara babbla...men hon skrattade lite lugnande åt mig och sa att vi ska träffas nästa vecka och knyta ihopa trådarna lite.. meny och allt är bestämt men vi har gäster med överkänslighet och någon som bara äter fisk och fågel.. så det måste vi prata om. Men hon är säkerligen van vid hispiga brudar.


    Tack för peppningen känns verkligen bra.

Svar på tråden super stressad... mindre än en månad kvar.