Anonym (Avis på exet) skrev 2012-06-27 10:37:04 följande:
Vet precis hur det känns! Har hängt läääänge här på forumet och bara läst och drömt, speciellt nu i några veckor har jag spenderat väldigt mycket tid med att helt enkelt längta så att det gör ont efter att få ha ett vackert bröllop med min älskade sambo. Och vad händer väl då? HANS EX - som jag inte kan låta bli att jämföra mig med i alla upptänkliga lägen, hon har givit mig så mycket ångest även om det är mycket bättre nu än i början av vårt förhållande - förlovade sig med sin "nya" karl igår! För jag var ju inte tillräckligt knäckt över att hon numera har ett jobb med fast tjänst men inte jag.... *suck*
Jag vet att jag är fruktansvärt löjlig så det behöver ingen säga, men min sambo och hans ex förlovade sig efter att dom varit ihop i två år... inte så lång tid, jag vet, men men... och nu har vi också varit ihop i två år och en liten, liten del av mig blev så besviken över att det inte blev något frieri på tvåårsdagen även fast jag visste att det inte skulle bli det. Vi har nämligen pratat om saken och sambon sa att eftersom vi båda varit förlovade förr så ville han inte vara det, utan gå direkt på giftermål, fast först "senare" då. Jag invände att jag vill vara förlovad, men att jag kan köpa att vi isåfall ska vara mer traditionsenliga och ha ett datum klart för bröllopet i samma veva. Så att det signalerar lite mer "hej, vi ska gifta oss" än "titta, vi har köpt nya smycken". Just eftersom vi båda haft långa förlovningar tidigare och känner många som varit förlovade i en evighet utan föresatsen att någonsin gifta sig. Han var med på det.
Hans definition av "senare" känns dock lite luddig, och jag vet att vi borde ha att riktigt snack om det men jag vill inte vara en pushig "bridezilla-2-b". Jag vill ha allt, både att förlova mig nu och att HAN ska fria, just så att jag kan vara 100% säker på att det inte är "vi går och köper ringar så blir hon tyst". Så jag försöker att inte tjata utan att bara nämna bröllop i olika sammanhang som ett casual samtalsämne och sen gå vidare, så att han blir "väckt för frågan" utan att känna sig pressad. Allt jag hoppas på nu är att hans ex förlovning med sin karl är en sådan där långförlovning utan egentliga vidare planer... för börjar dom planera bröllop nu så går jag under av avundsjuka! Och en sak är säker: jag ska göra allt för att skaffa fast tjänst till hösten! Om det är ekonomin som hindrar sambon så ska det hindret bort!
Jag hejar på dig!! Heja heja! :)
