Ni som gift er, jag känner panik!

Vi gifte oss den 26 maj....vi hade ett litet bröllop utan formelliteter såsom tal, bordsplaseringar eller toastmasters osv, så vår planering va rätt lätt och smärtfri. Men nu efteråt kan jag ändå känna nån slags seperationsångest från både planering och själva bröllopsdagen. Jag vill uppleva det igen (dels för att jag kom på en massa saker som jag hade velat göra, pyssla, fixa....man fick liksom fler ideér efteråt)  och har redan börjat tänka på att om man kanske ska ställa till med ett kalas på vår 1 årsdag!?