David Austin rosor..?

Ja det är rimligt! Det är en specialorder på rosor som inte är det man tioll vardags har hemma i blomsteraffärerna. Anledningen till det, är att sorterna är sk "gammeldags rosor" som alltså är av typen man kan hitta på stora rosenbuskar i Engelska trädgårdar... D som någon gång sett- och doftat på sådana-vet att varje blomma står bara någon dag innan det formligen "snöar" doftande rosblad. Det korta vaslivet  och vår Svenska besatthet vid att även snittblommor ska står väldigt länge, bidrar starkt till att det inte är en dagligvara.

Jag vet att jag själv föreslagit den blomman för folk som gärna vill ha Pioner men gifter sig fel årstid. Dock tycker jag det är synd om det här på BT blir en blomma som talas om som något slags substitut som man får nöja sig med. Beställer man David Austinrosor till sin brudbukett, ska man veta om att man drämmer till med bland det mest exklusiva man kan hitta i snittblomsvärlden. Det är snarare så att Pioner-som också är en exklusiv blomma-blivit populära för att de har samma "gammeldags" och fluffiga uttryck som just de gammeldags trädgårdsrosorna (varav David Austeen-rosorna bara är en känd odlares "barn")

1700-tal, jag tror att det är många florister som likt Sara1991inte sett Austinrosorna på snitt. De är ovanliga i just snittbranschens utbud-eller snarare är de beställningsvara där. Detta beror tveklöst på att i snittbranschen är blommornas vasliv en viktig faktor för att folk ska köpa varan, och i Sverige är som kunder vi helt besatta av just hållbarhet i vas på snittblommor. Faktum är att det nästan är lättare att sälja blommande krukväxter med kort hållbarhet-folk vill ha sin lilla färgklick efter årstid i köksfönstret, sedan kasta och köpa nytt. Men  rosor, si de ska vara "knoppiga och fina" och helst stå i tre veckor...

..så Austin och alla andra varianter som redan tidigt visar mycket av bladen, uppfattas som "redan utslagna och gamla" och blir väldigt svårsålda. Det har blivit något bättre senare tid, med stora eucuadorrosor i och andra med stora blomhuvuden, men det hade faktiskt varit härligt om även Svenska kunder lite oftare skulle anamma uttrycket "underbart är kort". Då skulle man kunna ta hem mycket mycket mer till sin butik.

Sedan är min egen uppfattning att ganska få florister har så värst mycket trädgårdsintresse, och därmed saknas en kunskapsbro mellan världen där man skurit av fötterna på blommorna och där de är förankrade i jorden.

Jag tror anledningarna och vägarna till yrket är många. Ibland är man uppvuxen med föräldrar som haft butik "och kan inget annat och det bara blev så", andra har valt bort alla teoretiska linjer och valt bland det som fanns kvar som verkade kul, många har ett stort intresse för färg och form och hade många ggr lika väl kunnat vara frisörer, dekoratörer eller make-up artist etc. Andra har ett stort trädgårdsintresse för egen del och älskar blommor i vilken form och miljö som helst-med eller utan fötter.

Det finns många saker jag skulle vilja förändra i min bransch, och då tänker jag främst på hur man värderar själva hantverket, lönenivåer, kulturen av mycket svartjobb etc. Att utbildningen ligger på gymnasienivå känns som ett problem, eftersom merparten som kommer ut i jobb inte vet så mycket om lagar och rättigheter på en arbetsplats.
Förr var florist ett ansett hantverksyrke som få behärskade. Nu har gesällbrev och genuin kunskap blivit något man gärna ska ha, men knappast får igen pengarna för att ha skaffat sig.

I grunden är ju trädgård och snittbransch två helt olika områden inom det enorma fält som berör allt växande, och man kan ju vara specialicerad och utbildad på precis hur många sätt som helst-och det är såååå svårt att välja, när man vill bredda sig vidare från ett område till ett annat. Givetvis är det ju en fördel om man åtminstone har ett hum om grannområden. Men, i en blomsteraffärs dagliga arbete, så tror jag det är såpass mycket man behöver vara bra på redan inom de fyra väggarna, att man kan leta sig blå och ändå ha svårt att hitta den perfekta floristen. Man får vara glad om personal i en butik kompletterar vrandra tror jag.
Och som butiksinnehavare tror jag de flesta upptäcker problemet att en person kan vara hur kreativ, konstnärlig och fantastiskt duktig som helst, men kan hon inte sälja och ta folk, så hade det funkat bättre om hon varit medelmåttig i hantverket, bara hon var bra på att få ut varorna ur butiken. 

Kort sagt, man kan vara en fenomenalt duktig florist utan att ha några egentliga trädgårdskunskaper eller intresse för att påta i egen täppa. (Men det är intressant att "alla" jag möter rent privat tror att bara för att jag kan göra snygga brudbuketter så vet jag hur de ska beskära sitt äppelträd...hihi.)

Jorovettusatte, det här skulle jag kunna prata länge och mycket om, men det är ju verkligen ett stickspår som heter duga. Ursäkta ts för OT!