Blivande fruar 2014

Välkommen till augusti-tråden!  
www.brollopstorget.se/Forum-8-112/m4291203.html

Hah, nu läste jag ditt inlägg igen. Herregud, jag är förvirrad som få idag.
Kul att få veta lite tidigare! Min syster bad mig flytta bröllopet till i sommar eftersom hon "paxat" nästa sommar. Hennes sambo har dock inte friat än och säger att han gärna vill vänta lite till. Dessutom vet jag exakt vad som kommer hända om vi flyttar bröllopet ett år närmare i tiden: att folk börjar stryka mig på magen och komma med insinuationer. Det är inte kul, jag har provat... Sedan är det ingen som lyssnar när man säger att man är knubbig och äter medicin. Inte gravid och undviker alkohol. 

Jag försökte förklara det för henne att man kan inte paxa en sommar innan man är förlovad. Men som en duktig lillasyster tänkte hon nu vänta snällt på att jag gifter mig före. Inte för att det spelar någon roll för mig, men hon har bestämt sig för det. Däremot har jag vänner som är förlovade och i giftastagen, så dem har vi pratat med så att vi inte ska boka samma helg. Bara för att vi umgås i samma kompisgäng behöver vi inte köra dubbelbröllop  

Jo, hon är rolig min syster. I lagom doser. Och man måste veta hur man ska hantera henne. För något år sedan hade jag gråtit för att hon sagt åt mig hur JAG ska göra med MITT bröllop, men nu sa jag bara att hon var knäpp och att om hon vill gifta sig så får hon göra det när hon vill. Så länge hennes sambo också är med på det. Det är svårt att gifta sig ensam.

Jag vet inte riktigt vilka jag ska "varna", bara. Vi har ett par vi umgås väldigt nära med, min sambos bästa vän sedan barnsben. De förlovade sig ett halvår innan oss och pratade om bröllop, så vi kollade med dem och vi hade inte tänkt ens i närheten på samma helg. Min syster och hennes sambo tänkte jag aldrig på att kolla med eftersom de inte visat några som helst tecken på att förlova sig. Sedan har vi massa andra "etablerade par" i umgängeskretsen, men ska man kolla med ALLA? 
Då oroar jag mig mer för att folk ska åka bort eftersom vi har planerat kalaset att hamna mitt i industrisemestern... 

Hej på er! Nu är jag tillbaka igen Jag har varit både opeppad och jättepeppad på bröllopsplanering på sistone, men för någon vecka sedan gick jag förbi min favoritguldsmed och frågade lite om vigselringar och vad som skulle passa med min förlovningsring. Och nu är jag helt såld! Enda problemet är att den jag provade som jag tyckte bäst om kostade strax över 10 000, en bra bit över vår ringbudget. Så nu vet jag inte vad jag ska göra. Min kära sambo bara och himlade med ögonen när jag sa det till honom Förhoppningsvis kan ringen motivera mig att planera resten också. Jag grubblar fortfarande över vigselplats och om lokalen vi hyrt är vad vi vill ha. Jag har börjat känna att absolut inget spelar roll så länge jag får gifta mig med min karl, jag skulle kunna göra det bara i rådhuset vi två, men då skulle mamma och moster mörda mig långsamt, och min syster med för den delen.

Vi jobbar utifrån en begränsad budget eftersom min sambo är visstidsanställd och jag är arbetslös just nu. Så presenter till gästerna hade vi inte tänkt oss alls. Men vi har turen att alla våra när och kära erbjudit all hjälp de kan redan nu. Tårtan och maten löste sig dagarna efter vi förlovat oss eftersom min syster är en duktig hobby-konditor och en vän till min sambos familj är kock. De bara erbjöd sig direkt.
Ingen förväntar sig en middag med fyra rätter på stans finaste hotell för alla vi känner, det enda som uttryckts är min mamma och moster som kräver att få närvara vid vigseln, oavsett vad vi hittar på (vilket skulle ge oss våra två vittnen ) och våra vänner som vill fira tilldragelsen med dans och alkohol. Så jag skulle kunna lägga hela budgeten på en ring och alkohol, men vi har bestämt att vi vill fira med våra familjer, så det blir middag och tårta 

Jag håller med fullständigt. Och oavsett om man gör det till ett "budgetbröllop" så är det fortfarande den garanterat dyraste dagen i livet. Jag tänker inte gå och vända på varenda krona när det kommer till bröllopet, men jag kommer tänka efter lite extra. Är det värt att köpa en klänning för 25 000 eller lägger jag hellre de pengarna på god mat och en bröllopsresa? Eller, en bit av en resa i alla fall
Både min sambo och jag har ganska specifik smak och är bestämda om vad vi tycker är snyggt, men ingen av oss orkar detaljstyra, pilla eller pyssla. Så det får bli vad det blir  Vi har ju varandra, det är viktigaste delen av bröllopet, resten löser sig. Jag är så avslappnad att jag börar undra om min sambo lägger Valium i mitt morgonkaffe. I vanliga fall kan jag stressa sönder över småsaker, nu tittar jag på honom och tänker att jag vill vara med honom resten av mitt liv, sedan glömmer jag bort att stressa. SÅ SKÖNT!

Nej, du är inte ensam! Jag tycker det känns som att vi är brutalt många! Snart ska jag försöka göra en lista på alla de som kommit in i gruppen, men för tillfället har jag lite fullt upp med jobbansökningar och sådant.

Haha, nu blandade jag ihop grupperna 
Ni som gifter er i augusti (som jag till exempel) är i alla fall välkomna i augusti 2014-gruppen: www.brollopstorget.se/Forum-8-112/m4291203.html  

Jag måste bara få dela med mig av en liten tanke. Idag var jag på begravning efter en släkting som hastigt gått bort. Maken som nu är ensam kvar efter 55 års (!) äktenskap sa till mig och min syster att det allra viktigaste är att alltid vara snäll med den man väljer att dela livet med. 
Det är sådana stunder som får mig att minnas varför jag vill gifta mig med min fina karl.

Hur många gäster blir ni? Jag kollade med en herrgård här i Umeå som var superfin och kunde fixa hela paketet, men när jag såg hur mycket det skulle kosta för alla våra gäster fick jag panik och bokade egen lokal istället 

Jag och min sambo har diskuterat och kommit fram till att vi nog måste skjuta vårt bröllop på framtiden. Just nu avvaktar vi, planeringen står stilla i väntan på besked om vi får behålla våra respektive jobb. 

Det är lite sorgligt, men jag kommer hänga kvar här med förhoppningen att vi får behålla jobben och kan gifta oss till sommaren som vi planerat  

Jag hoppas också vi får behålla jobben Både jag och min sambo trivs så bra med våra respektive jobb att det vore tråkigt att behöva leta nytt. 

Jo, vi har pratat lite löst om det, men inte kommit fram till något. Det datum vi hade planerat betyder inget särskilt för oss, ingen årsdag eller så, det passade bara bra ihop med semester och annat. För mig är inte festen det viktiga heller, jag vill bara bli hans fru. Men min älskling vill fira med hela familjen, och då är problemet att vi har väldigt stora familjer båda två  

Med föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar (de som det skulle betyda mest för att vara med) blir vi 20 personer. Så det blir inte så pyttelitet som man hade kunnat hoppas. 

Jag har lagt fram förslaget att bara ha en liten vigsel, utomhus i grönskan precis som jag alltid har drömt om, så jag hoppas att min sambo sitter och funderar på det just nu! Tanken finns också (hos mig) att istället för att ha fest i den traditionella meningen träffas och grilla någonstans. Det passar för alla i våra släkter. Kött och eld får oss att känna oss hemma, vilda norrlänningar som vi är  
Då kan man vara fräck och säga "Ta inte med någon present, utan ta med något att grilla så står vi för tillbehören!" För det är hela det där att släkten ska få träffas, fira med oss som är det viktiga. Jag vill inte ha dj och allt det. Det passar inte mig, min sambo eller våra respektive släkter. Det är vännerna som skulle uppskatta det mer, tror jag. 

Tack för att du håller tummarna