Chicita skrev 2012-12-27 20:19:45 följande:
daniiel ja det där med boende är bra jobbigt när det inte är som man önskar.
Om man inte trivs hemma så blir så mycket annat lidande också...
Ja, det håller jag verkligen med om. Jag känner att vi haft sån otur med våra boenden också, att vi aldrig riktigt hittat rätt. Det började med när vi först flyttade ihop, en etta på 25kvm med delad dusch i källren 5 våningar ner och bara en husvagnskyl, första morgonen i lägenheten fick vi reda på att jag var gravid. Då fick vi panik och flyttade till en 2a ca 1,5mil utanför stan. Där bodde vi tills dottern var ca 6 månader. Köpte då en 3a inne i stan, men grannarna var avskyvärda och vi var konstant i kontakt med störningsjour och polis, utan att det blev bättre. Vi hittade då en hyres 3a, men efter bara ca 2-3 månader i den, så visade det sig att lägenheten var full av mögel. Något hyresbolaget vägrade erkänna, dom skyllde på att kvinnan som bodde där före oss "var afrikan och använde ju så konstiga kryddor, det kanske satt i tapeterna". Då snabbflyttade vi till första bästa lediga 3an, men det blev inte heller speciellt långvarigt då hyresvärden var vedervärdig, riktigt riktigt dålig. Det enda vi fick tag på då var en stor 2a, men dottern var ju 3-4år och behövde eget rum. Köpte då ett bostadsrättshus ca 1,5mil utanför stan, men redan efter första veckan insåg vi att alla grannarna låg i bråk med varandra och att husen skulle köpas lös. Vi var inte intresserade av det, så behövde ju få sålt snabbt, så blev bara kvar där från juni till oktober. Då var det här den enda lediga lägenheten i stan vi fick tag på. Den är allt annat än bra och jag känner ju att det tar på krafterna faktiskt att inte trivas här, det är väldigt tråkigt.
Oj, nu blev det långt, men kort och gott - jag håller med dig som sagt! hehe