BT-Veteraner
Det förra inlägget skrev jag på under korta stunder under två dagar. Fick inte med de senaste inläggen.
Aniara4: Skrynklig av vätskebrist. Det var då för väl att du äntligen pallrade dig till sjukhuset. Tycker synd om dina misshandlade vener bara. De är ju hopplösa att sticka i när det inte finns någon vätska kvar i dem. När man börjar bli uttråkad är det oftast dags att åka hem, ja. Ett bra tecken som även läkare använder.
Jag tror (hoppas verkligen) att jag är immun mot vinterkräksjukan. En gång låg i alla fall alla i min familj på åtta personer utslagna av den - utom jag och min lillasyster som dåförtiden hade ett immunförsvar så dåligt att hon kunde dö av en förkylning. Vi två mådde fint.
Egentligen ska man vara glad om man får vänta på akuten. Om en läkare går med raska steg till ditt rum omedelbart efter att du satt din fot innanför dörren så har du antagligen drabbats av något mycket obehagligt.
En gång hade jag en patient som hade mått lite illa från tidig natt och sedan halva förmiddagen - sedan tio dagar. Hon dök upp på min akutmottagning kl 04.
- Varför söker du just nu? (Vanligt svar: Jag stod bara inte ut längre.)
- Du är säkert kunnig men du kanske blir en mer medkännande läkare när du blir äldre i yrket!!!
Jag blidkade henne så småningom genom att noga förklara varje helt normalt labbsvar på proverna vi tagit.
Jag hoppas att vi alla kan hålla oss långt borta från sjukhus ett bra tag till. Utom Chicita då.