Helipa skrev 2013-08-07 20:40:58 följande:
Vill bara lägga rn till sak gällande självupptagen-kommentaren. Jag har full förståelse att man (jag) kan uppfattas som självupptagen i och med planeringen av ett bröllop, men är det inte det hela bröllopskulturen säger oss? Att det är "vår dag", viktigaste dagen i våra liv, osv.
Det är ok att säga det till mig, men gör det då när allt är över, inte när nerverna är på topp och man redan är hispig över allt. Det finns väl absolut ingenting jag kan göra det i det här skedet? Nu när det är så kort tid kvar och all min energi går åt att ro det hela i hamn.
Jag blir så ledsen av den kommentaren för den är så dömande och det enda den leder till är att jag nu skäms jättemycket och nte vågar säga ett ljud om bröllopet till henne de kommande veckorna. Vad det detta hon ville?
Det tråkiga är att jag dessutom har ansträngt mig en massa för att inte verka för bröllopstokig och har haft som tumregel att inte nämna bröllopet såvida ingen annan för det på tal eller det är någon praktisk detalj som måste lösas där och då. Nu kunde jag lika gärna släppt lös allt istället...
det är så tråkigt när det blir bekymmer kring något som bara ska vara roligt! utifrån det du berättar känns det som att hon kanske inte har full förståelse för hur det hon säger påverkar dig. hon verkar inte heller förstå hur du ser på bröllopet och att det är en så viktig dag (månader, år) i ditt liv. kanske hon ser det mer som en fest?
jag hade en liknande situation med en av mina tärnor, dock valde hon att hoppa av för några månader sen så det var ju bra tid innan åtminstone. men där var det också att hon var centrerad på vad hon skulle ha på sig och hur det skulle vara för henne, ingen förståelse (eller försök till förståelse) för vad jag ville och hur jag tänkte... så tråkigt när det blir så. känns som att vänskaper sätts lite på prov i det här.
har du pratat med henne och sagt hur du upplever det hon säger och hur det känns för dig? det vore ju tråkigt att ha med denna känslan fram till den största dagen i ditt liv!
så jag tycker inte att du överreagerar och jag tror att om du pratar med henne och utgår ifrån hur du känner/upplever det så kan det nog bli bra ska du se :) pepp pepp!