-
Ja, vi valde först endast en toastmadam, men när vi frågade henne lite senare i planeringen visade det sig att hon helst ville ha någon att dela ansvaret med. Så fråga er toastmaster, det gör väl inget att det inte kom med på inbjudningen egentligen :)Helipa skrev 2013-06-04 12:21:36 följande:Många verkar köra toastmaster-par, vilket låter jättesmart. Nu har vi ju redan annonserat ut vår toastmaster så det känns lite dumt att utse en toastmadame också, så här tätt inpå. Fast å andra sidan kanske toastmastern själv skulle tycka att det var skönt med någon att dela ansvaret med.. svårt det här, jag inser nu att vi kanske borde ha tagit den här diskussionen innan inbjudningarna skickades ut, haha!
-
Vi har också 10 augusti, och ska träffa prästen redan nästa vecka för en genomgång. Tycker det låter lite konstigt att de inte vet vem som ska viga er än :/ Tycker absolut du ska ringa/mejla för att pressa dem lite, du kan ju göra det på ett glatt sätt :)SingingFantacia skrev 2013-06-04 20:32:05 följande:Har hört att det är ca 2 veckor innan som man ofta träffar prästen och går igenom saker och ting. Vi väntar fortfarande på svar om vilken präst vi ska ha. Är lite smått irriterande.
Är det fler som inte vet vilken präst de vigs av. Vi gifter oss den 10 Augusti. -
Vi träffade också prästen igår! Han var så härlig och lättsam, och OJ vad allt ble verkligt. Vi gick igenom alltiing, och jag började typ gråta när vi fick stå mot varandra och låtsas hålla i ringarna och säga våra löften. Kommer bli så häftigt! Prästen sa även att vi får pussas så mycket vi vill, när det känns rätt under vigseln :p haha, skönt att veta.
-
Förlåt för långt inlägg!
Vi är i en liten svacka just nu vad gäller planeringen. Känner oss lite ledsna över hur svårt det är att få vänner/familj att vilja hjälpa oss lite. Inte med pengar och så, utan rent praktiskt. Till exempel behöver vi någon som kan ta ansvaret för ett mingelbord med dryck och snacks för gästerna efter kyrkan, men innan middagen. Vi behöver även någon som kan hämta tårtan på förmiddagen och köra den till lokalen. Alla vi frågat svarar bara med att ”det måste ni kunna hyra in någon för att göra”. Visst, men nu när vi bjuder över 100 gäster på middag och dryck måste vi dra gränserna någon stans för vad vi hyr in. Jag är van vid att familj och kompisar hjälper till med det de kan på sådana stora dagar, så det känns jobbigt eftersom vi inte gifter oss i min hemstad utan hela min sida kommer bo på hotell och har ingen möjlighet att hjälpa oss. Hur funkar det i er krätser, hjälper folk till när det behövs?
-
Precis, jag var tyvärr inte berädd på det :/ Menmen, allt kommer lösa sig på något sätt, men tycker det är lite synd. I min värld ställer man alltid upp för vänner och familj, om det så gäller flytt, bröllop eller vad det nu kan varasoderpling skrev 2013-06-20 12:48:16 följande:Augusti13: Jag har lidigt lite som du. Nära vänner och familj har inte varit intresserade av att hjälpa till. Detta upptäckte jag tidigt och var en av faktorerna som fick mig att fundera på alternativ på den vanliga bröllopet. I alla bröllopstidningar står det alltid att man ska be folk om hjälp men sanningen är att folk även nära vänner och familj inte vill även enklare saker.
-
Superfin! Jag har också en kortare klänning att byta till under festen :)SingingFantacia skrev 2013-06-24 19:09:13 följande:
Fick hem denna idag som ja ska byta om till efter middagen så att jag kan dansa ordetligt jag med. Lite svårt att bugga med långklänning med släp ;)
Vi tröck ut festprogrammen i helgen det blir så bra =)
Prästen ringde förra veckan och går på semester och kommer tillbaka veckan innan vi gifer oss. Så blir ett sent samtal för oss.
Ni som har pratat med prästen, hur låg tid tog det? Han sa att han ville vara nogrann för att göra det så personligt som möjligt. Så 2 timmar. Är det uniefär lika som er?
Vårt samtal med prästen tog ganska exakt 2 timmar, så det blir nog bra. Det var otroligt häftigt att få köra en "testrunda" där i kyrkan, allt kändes så nära! -
Minna03 skrev 2013-06-24 21:12:43 följande:hej alla
jag ska med gifta mig i augusti dock blev det väldigt väldigt snabbt bestämt:)'
Gifter oss den 17 augusti och klänning e klart o kyrka o var vi ska ha festen..
leter dock fort. fotograf och har ingen aning om va ja vill ha för blommor eller frysyr...
vi kommer att ha ett ganska litet bröllop ca 20 personer hur görman med önskeliste tycker de e så svårt...
har inte det så fett ekonomiskt ohadegärna velat få pengar för att kunna åka iväg någonstans men de känns så snålt att önska sig pengar hur skulle ni göra?Ja, jag kan själv tycka det är jobbigt när brudparet endast önskar sig pengar. I en kompis bröllop skrev de en lista med allas namn och gåvosumman bredvid, så alla kunde se hur mycket man hade gett i present.. Haha det var verkligen osmakligt och pinsamt för många. Själv fick min femhundring stå under hennes farmor bidrag på 20 000 :p
Men med det sagt, vi har också, bland annat, önskat bidrag till bröllopsresa och formulerade oss såhär (och under länkade vi även till en lista hos Cervera):
Bara att ni kommer på vårt bröllop är en fin present för oss, men om ni vill skänka något önskar vi oss gärna ett bidrag till en bröllopsresa i Asien eller något till vårt hem.
-
Jag har turen att få två möhippor - en med mina norska tjejer och en med mina svenska. Så nu har jag fått tillskickat en flygbiljett och åker till Norge imorgon för min egen möhippa! :D Känns superspännande. Den svenska har jag ingen aning om när bli, men det är ju typ bara 2 helger innan bröllöpet som inte är uppbokat, så jag har mina aningar :pHelipa skrev 2013-06-27 08:30:09 följande:Hur har ni det? Är ni inblandade i svensexan/möhippan? Har ni haft era ännu?
Angående fästmannens svensexa har jag bett om att få veta datumet, just för att kunna planera runt det. Vi ska ju bl.a. åka på semester en vecka, och hans killkompisar har ingen bra koll på detta. Dock har jag inte fått veta något, men fästmannen fick ett sms igår om att inte boka in något helgen innan bröllopet - så det blir troligen då. Tycker det är liiite märkligt sätt att göra det på - och det tycker min blivande också :p -
Jag hade också min hippa i helgen! Jag fick flygbiljett tillskickade och flög hem till Norge i fredags. Kompisar som bor i andra städer flög också in under dagen, så på kvällen var hela tjejgänget samlade, drack gott vin, åt mat och bara hade trevligt. Alla övernattade dessutom i samma hus!
På lördag drog möhippan igång på riktigt med champagnefrukost. Jag fick också ett rosa band med ”bride to be” och en tiara, och uppgifter under dagen som jag skulle göra för att få nästa ledtråd till vad som skulle ske. Det visade sig att de hade bokat in oss på stadens finaste hotell, så där skulle vi sova efter vi hade festat loss på kvällen :) Men innan vi checkade in åt vi god middag, och gjorde olika leker. Det roligaste var att de hade ställt olika frågor till min fästman som de hade filmat, och jag fick gissa vad han svarade innan de visade upp det.
I går vaknade vi till hotellfrukost och gick därefter ner till hotellets spa och spenderade flera timmar i olika bad, bastun osv. Åkte hem på kvällen och kände mig ännu lyckligare när min fästman överraskade mig med att ha lånat bil och hämtade mig på Arlanda.
Ska bli kul att höra om fler möhippor här inne framöver!
-
Gud vad härligt, förstår att du är glad!Disa skrev 2013-07-02 09:29:36 följande:Är så otroligt glad, har nog världens finaste föräldrar i världen! Vi flyttade fårn Island när jag var lite, och släkten har vl dels aldrig riktigt haft tid/pengar att komma och besöka. Och när jag har varit hemma på Island har det alltid varit ganska stelt eftersom jag knappt känner folket.
Men så åkte jag och min blivande till Island över jul och nyår i vintras och fick bo hos min farfar och hans fru. Vi kom så bra överens och för första gången kändes det som att jag faktiskt hade en mor- eller farförälder.
Sen visade det sig att han och hans fru inte kunde komma på bröllopet för att dom inte hade råd (efter konkursen 2008 försvann alla hans besparingar och stor del av pensionen samt höjdes räntan sjukt mycket på lägenheten).
Jag blev såklart besviken, inte på dom men på hela situationen. Men eftersom jag aldrig haft någon släkting på konfirmationer, födelsedagar, student osv så tänkte jag mest att det blev som vanligt och att det var helt okej ändå. Men sen ringde pappa igår och fråga om vi kunde komma över på kaffe, då gav han mig datorn och sitt american express kort och sa åt mig att köpa en resa till dom!!! :)
Bästa bröllopspresenten någonsin!! :) Vet inte varför jag kände för att skriva det här, men har svävat på små moln och min blivande blev nog trött på mitt tjat om hur glad jag är.