Svartsjuk pojkvän

Svartsjuka är inget drag man ska lära sig att "stå ut" med. Det är också svårt att ändra någon som är i grunden osäker eller som har värderingar som bygger på att du inte kan ha killkompisar etc. Börjar du anpassa dig, t ex låta kompisrelationer med killar rinna ut i sanden, eller självcensurera, dvs låta bli att berätta saker som kanske gör honom svartsjuk, kommer det troligtvis bli värre över tid.

Det finns gott om fina, omtänksamma, trygga killar därute. Slösa inte din värdefulla tid på att göra om den här. 

 

Prata, prata, prata... adressera VARJE tillfälle. Inte i stundens hetta, utan när ni har en lugn stund. Var konkret, exemplifiera. "När du.... känner jag...", klassisk feedback. Beskriv du att upplever dig straffad när han drar sig undan, trots att du inte gjort något fel. Uttryck att du vill få relationen att fungera, men som det är nu som duger det inte för dig. Det måste bli ändring, annars kommer det ta slut. 

Ge honom några veckor att erkänna att problemet ligger hos honom och ta tag i det. Lämpligtvis genom terapi. 

MEN! Jag vidhåller min första ståndpunkt. Är det verkligen värt att investera all denna energi i att den här personen ska ändra sig? Om det hade varit jag, hade tänkt att den här svartsjukan orkar jag inte med, brutit och skickat med honom att han är välkommen tillbaks om ett år förutsatt att han har dealat med sin osäkerhet. Om jag fortfarande är singel, kan jag överväga en dejt. Rätt hårt, jag vet. Men livet är kort och det finns fina killar därute som älskar en precis som man är.