Synpunkter på mitt l*fte (B*orgli* vi*gsel e*gna l*ft*en)

Superfint. Och lite högtravande. Men är det nått tillfälle man kan tillåta sig själv så är det väl på bröllopet?

Jag hade nog vänt på meningarna om tårar/hemligheter och skratt/lust. Alltså säga det där med skratt först. Vet inte riktigt varför, det bara känns bättre att prata om det glada först... En smaksak, förstås.

Jag hade velat säga mina löften först, annars finns risken att jag står och storbölar efter att min m2b sagt sina och därför inte får fram ett ljud... :)