Tack flickor!
Så sant, jag kommer och går lite då och då =)) har inte kunnat vara så aktiv i och med allt inför bröllopet, flytten, jobb och det sociala livet. Jag dividerade om huruvida jag skulle lägga upp bilder, jag kan tycka att det är lite småläskigt på ett så öppet forum, men ni har ju varit så snälla och delat med er, och det är inte så att jag är någon speciell, haha.
Jag berättar absolut om dagen, jag lär dock skriva lite huller om buller, men jag försöker så gott jag kan, får se om ni orkar läsa.
Jag kan börja med att säga att jag kände mig såååå avslappnad och harmonisk under bröllopsdagen, jag trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna njuta av vår dag så som jag gjorde. Min man har en otrolig förmåga att få mig att känna mig bekväm, han är så himla trygg, avslappnad och skämtsam, så han smittade av sig på mig. Vi fick väldigt mycket komplimanger just vad gällde det, att vi såg ut att ha riktigt kul och var avslappnade vilket gjorde att det smittade av sig på gästerna. En gäst frågade tom vad vi hade tagit för något, haha.
Bröllopsförberedelserna började med att ag och min syster checkade in på Görvälns Slott kvällen innan bröllopet, sov där, åt frukost på lördag morgon och inväntade makeup artisten och frisören. Även min bästa vän kom till oss på morgonen och var med oss hela förmiddagen. Det var sååå lugnt och skönt, jag hade verkligen ingen stress. Min frisör var tom 40min sen, tror ni jag brydde mig? Vid 12 tiden blev jag klar, då kom även min man dit för att vi skulle fotograferas i slottets omgivningar. Fotograferingen tog ca 2 tim, efter detta åkte vi våra separata vägar, jag åkte hem, bytte om till mjukisar och tog det lugnt hemma i någon timme samtidigt som jag små-åt lite. Min klänning åkte på igen vid 16-tiden, vi fotograferades hemma med närmsta släkt och familj, dansade lite, tills vi hörde trummorna spelas på håll...Min mans familj kom...
Jag har alltid haft den bilden att jag skulle vara en väldigt spänd brud, och att jag skulle bryta ner när min mans familj kom "för att hämta mig", men jag kan lugnt säga att jag överraskade mig själv ganska så rejält. Det blev inga tårar, allt jag kände var kärlek, jag var så lycklig och mina svägerskor och svärmor var så fina mot mig, just då och där kände jag att min familj expanderade.
Jag, min syster och svägerska satte oss i brudbilen för att åka mot kyrkan.
När vi kom till kyrkan gick min syster och svägerska in i kyrkan för att inta sina platser samtidigt som min blivande man kom ut, öppnade bildörren och hjälpte mig ur bilen. Vi valde att genomföra altargången tillsammans och hade ingen överlämning.
Vigseln var så känslosam för oss, vi hade tre präster -två syrianska, en armenisk och vigselns hölls på syrianska, armeniska och svenska. Just kombinationen av språken och prästerna hade en sån symbolisk innebörd för mig och min man, att vi för samman olika kulturer och har en så djup respekt för vart den andre kommer ifrån.
Efter vigseln slussades vi in i ett privat rum, där vi blev serverade mat och dryck, samtidigt som gästerna blev serverade fördrinkar och minglade. Vår entré var lite annorlunda, den började med att min mans föräldrar blev presenterade av sångaren, sedan mina, och våra vittnen...Sedan var det vår tur att bli introducerade med dawul och zurna, vi hann även kasta krukan i golvet (syriansk tradition) och krossa en tallrik med våra skor (armenisk).
Vi valde att skära tårtan i början av festen, efter att vi skar upp tårtan överraskade min man med ett tal, därefter dansade vi vår första dans. Han lyckades verkligen charma våra gäster (och mig) med sitt tal, då många kom fram och påpekade att de aldrig hört något liknande, hur vackert, berörande och oansträngt det var. Min man är en otroligt vältalig grabb =).
Varmrätten bestod av oxfilé, potatisgratäng med rödvinssky och pepparsås och kom in vid 2045 (Vi serverade även traditionell meze unde rhela kvällen). Efter det drog festen igång. Mellan 00-03 var dessertbuffen öppen.
Allt gick verkligen jättebra, blommorna var över förväntan, maten fick jag höra var supergod, en del tog 2 portioner. Vår sångare, Hamo lyckades verkligen leverera till båda "sidorna", detta var det största orosmolnet för mig, då både armenier och syrianer kan vara kinkiga vad gäller musiken, men dansgolvet var packat hela kvällen, Dawul och Zurna var med och spelade hela kvällen de med.
En sak vi är väldigt stolt över är att vi hann gå till varje bord och hälsade på alla, vi hann verkligen prata med i princip alla gäster. Det var någon vi väldigt gärna ville få till, för vår egen och inte minst sagt gästernas skull och det uppskattades.
Folk har varit så fina mot oss, våra föräldrar fick ta emot en hel del samtal från gäster som har tackat och berättat om hur det var bland de bästa bröllopen de varit på. Många har uttryckt tacksamhet över att de fick vara delaktiga på vår dag och att vi gett dem en sån unik och varm fest. Och det var vår prio 1, att vi ville att folk skulle stänga ute alla världshändelser, sjukdomar, dödsfall, stress osv i några timmar, ha roligt och fira med oss. Som min man sa "Finn glädjen och kärleken i era hjärtan ikväll, och dela med er av den till oss"...Det låter kanske larvigt, men vi kände så mycket kärlek och glädje från våra gäster den kvällen. All den ångest jag hade inför det här bröllopet var verkligen förgäves, jag drömde sånna mardrömar och undrade hur jag kunde bli övertalad till att ha en så stor fest, men allt släppte verkligen när dagen väl var framme.
Jag har dessvärre inga bilder på min dator, så jag måste överföra dem från mobilen. Men här har ni ett par bilder från fotografens blogg, som jag förövrigt äääälskade. Han lyssnade verkligen på våra önskemål som vi diskuterade i förväg, vi fick en så skämtsam och avslappnad relation som underlättade fotograferingen, vi behövde knappt posera, utan han fotade "riktiga" ögonblick
.....
oförglömligt. Jag har verkligen underbara människor i min omgivning.