Min sambo lämnade mig i måndags, han älskar mig inte längre.
Vi skulle gifta oss & leva livet ut ihop.
Men helt plöstsligt så älskar han inte mig, vet inte va jag ska tro.
Han säger att det inte är mitt fel, men va är det då.
Det gör så ont
Jag ha börjat träna, det ska vara mitt sätt att ta mig igenom detta å helst dom dagar då jag inte har barnen.
Att springa är ett bra sätt att rensa tankarna & att få ut allt. Så bli jag tränad på samma gång 
Men man saknar nån att krama & helst när man är utan barnen med. Men måste vänja mig för vi ska ha delat vårdnad, men jag å pappan till barnen ska vara vänner & hitta på saker med barnen tillsammans. Detta kan va det bästa för barnen, för vi hade det inte bra. Men ibland blir man blind eller vill inte inse att man kanske lever bäst som vänner. I alla fall nu, så får man se vad som händer i framtiden.
Jag ha äntligen kunnat godkänna att så här är det & nu är det att skapa en ny framtid & den kommer bli bra. Så är jag inte själv
Ja, man känner att man lust å slå ihjäl en viss person. I alla fall sparka han så han aldrig mer kan få barn, fick reda på för en vecka sen att mitt X har en ny tjej, 2 av mina systrar såg dom. Det gör ju inget, men då får jag reda på av hans mamma att hon flyttade in till han i den nya lyan som vi tittade på innan han lämna mig. Det gjorde mig fly förbannad, han tänkte inte ett skit på barnen. Det är 2mån sen han lämna mig å dom blev ett par nästan direkt som jag flytta känns det som.
Sorry kände för att skriva av mig
Han säger att dom träffast efter, men det var 1-2veckor efter han lämnat mig. å jag sa till han att skulle han ha tjej så skulle jag inte bry mig, men flytta ihop efter vart ett par i en månad å amn har barn. När han dom lära känna henne, dottern är 3år så hon han inte ens vänja sig med att vi flytta i sär innan han skaffa en ny hem till sig. Han vet hur sårad jag blev å är, för han bytte ut mig mot nått annat, å han har blivit helt annorlunda. Han gör allt för henne, dom har skaffat gran å julpyntat. Inget han ville då vi var tillsammans, å när hon är sjuk så är han hemma med henne. När jag va gravid med sonen å hade foglossning å sammandragningar så fick jag ingen hjälp alls av han å jag fick ta hand om dottern själv. Han tyckte jag överdrev då jag inte kunde sitta, ligga, stå eller gå å måde jätte dåligt för min pappa var döende i cancer.
Jag mår så mycke bättre utan han, mina känslor finns ej kvar. Det ända jag vill är att han ska sköta sig å ta hand om våra barn. Å att vi kan prata utan att han ska skrika så att jag får mina saker, har tatt mycke av saker som är mina. Ställde upp å var hos han då han for på akuten med sin nya. Hon åkte akut upp för dom trode hon fått hjärnblödning å hon hade ingen som kunde vara med henne & barnen sov. Så ställde upp att passa barnen å passade på att ta mina saker som dom hade i sn lya. Kan säga att allt detta fick jag med å jag har mer kvar hos dom.
