Ångrat val av bestman, hur gör man?

Jag kan berätta vad som hände mig. Men jag ska försöka korta ner det väldigt mycket då jag redan berättat historien flera gånger  (kan hänvisa till gamla trådar om någon vill läsa mer)

Jag frågade min väninna, som varit mer eller mindre som min syster sen 1996 då hon började rida min häst efter en olycka jag var med om.
Jag var tärna på hennes bröllop, hjälpte henne med allt, sydde hennes klänning och min också (betalade min med), gjorde blomsterdekorationer till borden, satte upp hennes hår på dagen, städade lokalen efter deras bröllop, körde dom till hotellet där jag och maken (då var vi bara sambos) hade fixat till rummet och jag betalade även sviten som en bröllopsgåva till dom...
Vi fick väl ett tack, men gåvan dom lovade oss som tack har vi inte sett än...

Jag bad henne först vara tyst om det hela efter jag berättat, vi hade inte kommit långt i planerna alls och jag hade inte ens berättat för blivande att jag skulle fråga henne.
Hon höll sig tyst i nästan exakt 5 minuter.
Sen började hon ifrågasätta temat, färgerna vi valt att ha lite som röd tråd och sen började hon "hota" med förnedringshippa" osv osv.
Vi borde ändra temat för det var tråkigt och ingen var intresserad av medeltiden, hon berättade att hon kanske skulle vara gravid på bröllopet (hon fick veta mer än 1,5 år i förväg) och tja det var bara sura miner från henne. Hon kunde inte ens googla fram inspirationsbilder för klänningen trots att jag skulle sy den åt henne. Hennes  var viktigare än min också deklamerade hon.

Tja till slut orkade jag inte mer och talade om att hon fick komma som vanlig gäst eller inte komma alls.
Och hon gick med på det, lite småsurt.
Dagen innan bröllopet skickar hon sms om att hon mår så dåligt att hon måste vara hemma så ingen i hennes familj kom (4 pers som vi betalade för i onödan).

Vi pratar fortfarande, men bara på nätet. jag försöker fasa ut henne ur mitt liv men jag orkar inte med kaoset som kommer att bryta ut om jag ber henne dra åt H-vete.

Så... mitt tips och råd är att om man ångrar sig så får man väga för och nackdelar.
Tror ni att personen kommer att ställa till problem - kicka ut denne, gör processen kort helt enkelt.
Det är inte värt att få dagen förstörd av någon surgurka som man inte har så mycket kontakt med.
Men om ni vill fortsätta ha en bra kontakt efteråt så tycker jag att ni måste försöka prata med honom. Och då menar jag försöka om och om igen, tills det inte går längre. Och då tala klarspråk - antingen gör du så här som vi vill och följer våra regler under vår dag. Eller så kan vi inte ha dig som marskalk längre.

Jag förstår er (som sagt, eftersom jag har gått igenom något liknande). Och lättnaden jag kände när jag bröt med henne var något helt otrolig. Det kändes som om jag tappade 50 kilo liksom  (först bröt vi helt, men sen började vi prata lite lätt på nätet igen även om jag håller henne kort).
Jag önskar er all lycka i ert beslut. Men väg för och nackdelar väldigt noga... En person som får er att må dåligt och ångra ert beslut är kanske inte rätt person att vara där för er på er dag... eller?