• Boringbrick

    IBS

    Finns nog en sån här tråd, men har för mig att den är några år gammal så jag kör. 

    har haft ordentligt jobbiga magproblem sen kanske ett halvår tillbaka, efter att ha varit hos läkaren ett antal gånger för utredning så hittar vi inget särskilt, så nu har jag  princip fått diagnosen IBS (+ oro/stress mage för tillfället). 

    Jag vet att jag i alla fall lider väldigt mycket av min IBS, så det finns nog fler som gör det.

    Så jag tänkte att detta kunde vara en "stöd" grupp. Där vi kan stötta, ge råd, "gnälla" lite om vi behöver det. :) 

     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-11-14 18:35
    Ni med liknande magproblem som inte är IBS, är absolut välkomna in i tråden också. Krångel mage som krångel mage ;)

  • Svar på tråden IBS
  • Hoffsennanen Tottoplex

    Hej tjejer!

    Har inte varit inne på länge men nu får jag väl skriva av mig lite och se om ngn av er har liknande problem...

    Har haft min värk, eller attacker/anfall som jag kallar det, i kanske...4 år från och till. Det kan komma på 10-15 min...känner att jag börjar få ont på vänster sida långt ner i magen...strax under midjan. Först gör det lite ont eller så jag känner av att nu kanske det är på g...sen om jag har otur så kommer sedan en sån smärta så jag hellre dör.. De kan variera i smärtsamhet....om jag nu har tur så gör det bara ont en timme eller så från och till. Om jag har otur så slutar det med att jag sitter på toa, för jag vill gärna försöka trycka ut allt som går när jag får så ont...och det brukar inte ta alltför lång tid,  och har så ont så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Smärtan i magen är så hemsk så i sommeras, när jag kanske hade mitt värsta anfall, så kom smärtan i tre omgångar...efter varje omgång trodde jag att det var klart...tack och lov var jag hemma när det hände då jag hade så ont att jag till slut blev okontaktbar och sambon sa sen att mina ögon bara rullade när han försökte få kontakt med mig... Jag blir ofta helt kallsvettig och eftersom jag då får sånt blodtrycksfall eller va det va läkaren sa det berodde på, så känns det som att jag i ena stunden skall svimma och i andra stunden spy... När tredje attacken kom den kvällen ringde sambon ambulans. 
    De kom efter två timmar. Då låg jag i fosterställning i soffan och var så utmattad att jag bara ville sova. Efter ett sådant anfall känns det som att någon sparkat mig med stålhätta upprepade gånger i magen. 
    De tog med mig upp till akuten. Varken läkare eller sjuksköterska var intresserade av mig. Till slut kom läkaren och klämde på magen tre gånger och sen sa han att han inte kunde göra något. Sköterskan säger sen till mig att jag nästa gång skall vänta med att ringa ambulans. Jag svarade henne att hon skulle nog också ringt om hon inte fick kontakt med sin sambo. 
    Jag gick ut storgråtandes och så sjukt förudmjukad att jag aldrig kommer sätta min fot på den akuten igen. 

    Har före detta varit hos en vårdcentral 3 ggr och varje gång har jag känt att de mer tycker det är jobbigt att jag vill ha hjälp. Första gången fick jag ngr tabletter, när jag tog de vid ett anfall blev det ännu värre.
    Nästa gång fick jag remiss så de röntgade magen på mig...mindre trevlig händelse. 
    tredje gången va jag där för ett annat ärende hos en annan doktor och han frågade hur det va med magen och jag fick då ett par andra tabletter, Egazil, som har hjälpt mig lite.

    Tycker det är hemskt när läkare inte ger intrycket av att bry sig. När jag var på akuten önskar jag att jag sprutade blod för då hade de i vilket fall försökt hjälpa mig.
    För nej, jag tycker det är fantastiskt kul att åka ambulans och betala 420:- eller va de va för det. 

    Sorry att det blev lite långt.....
     

  • L och J

    Hej tjejjer. Trist att fler lider men oj va skönt att veta att det inte bara e jag som har riktigt jobbiga dagar pga denna värdelösa magsjukdom. Har dessutom ett jäkla brock på matstrupen som göra att jag mår illa typ hela tiden. Fyfaaan va tröttsamt men som doktorn säger, inge kaffe ;,-( inge stress(precis typ gått in i väggen!) och tänka på vad man äter. (alldeles för envis för att äta barnmat så Nej!)

     

  • Boringbrick
    Hoffsennanen Tottoplex skrev 2012-12-17 20:24:36 följande:
    Hej tjejer!

    Har inte varit inne på länge men nu får jag väl skriva av mig lite och se om ngn av er har liknande problem...

    Har haft min värk, eller attacker/anfall som jag kallar det, i kanske...4 år från och till. Det kan komma på 10-15 min...känner att jag börjar få ont på vänster sida långt ner i magen...strax under midjan. Först gör det lite ont eller så jag känner av att nu kanske det är på g...sen om jag har otur så kommer sedan en sån smärta så jag hellre dör.. De kan variera i smärtsamhet....om jag nu har tur så gör det bara ont en timme eller så från och till. Om jag har otur så slutar det med att jag sitter på toa, för jag vill gärna försöka trycka ut allt som går när jag får så ont...och det brukar inte ta alltför lång tid,  och har så ont så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Smärtan i magen är så hemsk så i sommeras, när jag kanske hade mitt värsta anfall, så kom smärtan i tre omgångar...efter varje omgång trodde jag att det var klart...tack och lov var jag hemma när det hände då jag hade så ont att jag till slut blev okontaktbar och sambon sa sen att mina ögon bara rullade när han försökte få kontakt med mig... Jag blir ofta helt kallsvettig och eftersom jag då får sånt blodtrycksfall eller va det va läkaren sa det berodde på, så känns det som att jag i ena stunden skall svimma och i andra stunden spy... När tredje attacken kom den kvällen ringde sambon ambulans. 
    De kom efter två timmar. Då låg jag i fosterställning i soffan och var så utmattad att jag bara ville sova. Efter ett sådant anfall känns det som att någon sparkat mig med stålhätta upprepade gånger i magen. 
    De tog med mig upp till akuten. Varken läkare eller sjuksköterska var intresserade av mig. Till slut kom läkaren och klämde på magen tre gånger och sen sa han att han inte kunde göra något. Sköterskan säger sen till mig att jag nästa gång skall vänta med att ringa ambulans. Jag svarade henne att hon skulle nog också ringt om hon inte fick kontakt med sin sambo. 
    Jag gick ut storgråtandes och så sjukt förudmjukad att jag aldrig kommer sätta min fot på den akuten igen. 

    Har före detta varit hos en vårdcentral 3 ggr och varje gång har jag känt att de mer tycker det är jobbigt att jag vill ha hjälp. Första gången fick jag ngr tabletter, när jag tog de vid ett anfall blev det ännu värre.
    Nästa gång fick jag remiss så de röntgade magen på mig...mindre trevlig händelse. 
    tredje gången va jag där för ett annat ärende hos en annan doktor och han frågade hur det va med magen och jag fick då ett par andra tabletter, Egazil, som har hjälpt mig lite.

    Tycker det är hemskt när läkare inte ger intrycket av att bry sig. När jag var på akuten önskar jag att jag sprutade blod för då hade de i vilket fall försökt hjälpa mig.
    För nej, jag tycker det är fantastiskt kul att åka ambulans och betala 420:- eller va de va för det. 

    Sorry att det blev lite långt.....
    Här inne får man skriva av sig hur mycket man vill! ;) 

    Usch, det låter inte alls kul!! Fy va trist att sjukvården bemötte dig så uselt, och väldigt tråkigt att det för det mesta brukar vara så när man söker vård för IBS och andra magbesvär... 

    Känner faktiskt igen mig lite i den där känslan på vänster sida rätt långt ner. Också haft ett riktigt hemskt sådant anfall, kunde inte annat än ligga i fosterställning utan att börja gråta av smärta. Mitt slutade med att jag tog en blandning av ett morfinbaserat(säger man så) preparat och två vanliga värktabletter, då blev det hanterbart iaf. Beror det på IBS? 

    Verkligen vilka idioter det finns även i vården, tragiskt då man faktiskt borde vara bra på att bemöta och ta hand om människor i vården. Hoppas du har bättre tur i framtiden med vården!
    L och J skrev 2012-12-17 20:29:08 följande:
    Hej tjejjer. Trist att fler lider men oj va skönt att veta att det inte bara e jag som har riktigt jobbiga dagar pga denna värdelösa magsjukdom. Har dessutom ett jäkla brock på matstrupen som göra att jag mår illa typ hela tiden. Fyfaaan va tröttsamt men som doktorn säger, inge kaffe ;,-( inge stress(precis typ gått in i väggen!) och tänka på vad man äter. (alldeles för envis för att äta barnmat så Nej!)

     
    Hej! Ja, visst är det skönt att veta att man inte ensam om det! Usch då, kan man göra något åt det då? Ja, det är verkligen en dryg sjukdom det där, eller hur..? Jag/vi finns här iaf om du behöver lite stöd eller förståelse. ;)
  • Boringbrick

    Hur gör man egentligen med nyår och IBS egentligen?

  • Boringbrick

    Imorgon händer det. Första gången jag ska börja i skolan efter jag fick min IBS. Är blyg i vanliga fall, så brukar bli rätt nervös inför såna saker, men nu med IBS:en så blir det ju ännu värre. Känns jobbigt att ens åka in dit och sitta på ett tåg/tunnelbana/buss i nästan en timme. För man vet ju aldrig hur magen ska reagera, speciellt när man är nervös. Några tips??

  • Oprekär

    Boringbrick: Jag börjar också skolan imorgon, med min ständiga följeslagare IBS. Uppropet är klockan 13, så min plan är att ta det lugnt och äta lagom lite (och framförallt rätt saker) ett par timmar innan, och sedan bara dricka vatten (om ens det) tills jag kommit hem igen. Åka i god tid så att jag inte får bråttom. Jag har fått Atarax utskrivet för att motverka stress/ångest som ju triggar symtomen, dem tar jag vid behov.

  • Boringbrick

    Oprekär: tack för ditt svar! Skönt att börja så sent! Jag börjar vid 9... Låter som en bra plan, tänkte också äta försiktigt på morgonen och försöka ta det så lugnt som möjligt! Blev lite nyfiken på den där medicinen. För det hänger ju ofta ihop- ångest/oro/stress och IBS. Kanske kan vara värt att kolla upp. Vad tycker du om dem? Lycka till imorgon!

  • Oprekär
    Boringbrick skrev 2013-01-18 00:34:07 följande:
    Oprekär: tack för ditt svar! Skönt att börja så sent! Jag börjar vid 9... Låter som en bra plan, tänkte också äta försiktigt på morgonen och försöka ta det så lugnt som möjligt! Blev lite nyfiken på den där medicinen. För det hänger ju ofta ihop- ångest/oro/stress och IBS. Kanske kan vara värt att kolla upp. Vad tycker du om dem? Lycka till imorgon!
    En annan viktig grej för mig är att sova ordentligt, om jag sover för lite så är sannolikheten mycket större att jag börjar må illa. Medicinen fungerar fint för mig, i kombination med att jag lärt mig hur min kropp fungerar. Medicinen påverkar ju inte magen, utan bara huvudet, så den lindrar eller botar ju inga symtom egentligen. Däremot minskar den eventuell stresspåverkan som mitt huvud kan ha på min mage, så att säga Glad

    Det gick som en dans för mig idag, tog en dimor i förebyggande syfte vilket jag kanske inte hade behövt, men ibland känns det ju bättre att göra det ändå... Hur gick det för dig?
  • Boringbrick

    Nej, du har rätt, set är ju alla bitar tillsammans som gör att det fungerar bra Va bra att det gick bra för dig!! dagen började dåligt då jag sov väldigt dåligt och spydde 5 gånger i morse, men sen gick det över förväntan.

  • Maya

    Hej!
    Det verkar som just IBS (och andra magproblem) är så vanliga idag! Halva min släkt har IBS eller Chrons (stavning?). Jag tänkte bara tipsa om en blogg, en tjej som skriver och samlar ihop fakta ifrån läkartidningar och forskning. Praktiskt med allt samlat och lite humor är med ibland också..

     metrobloggen.se/ibsbloggen/

    Vad jobbigt det måste vara att ha magproblem om man ex ska gifta sig och måste hålla sig!!! Hoppas ni kan få några tips via bloggen för det har jag när det gäller förståelse för människor med detta problem.

     

  • Boringbrick

    Tack Maya för ditt tips!

  • Maya
    Hoffsennanen Tottoplex skrev 2012-12-17 20:24:36 följande:
    Hej tjejer!

    Har inte varit inne på länge men nu får jag väl skriva av mig lite och se om ngn av er har liknande problem...

    Har haft min värk, eller attacker/anfall som jag kallar det, i kanske...4 år från och till. Det kan komma på 10-15 min...känner att jag börjar få ont på vänster sida långt ner i magen...strax under midjan. Först gör det lite ont eller så jag känner av att nu kanske det är på g...sen om jag har otur så kommer sedan en sån smärta så jag hellre dör.. De kan variera i smärtsamhet....om jag nu har tur så gör det bara ont en timme eller så från och till. Om jag har otur så slutar det med att jag sitter på toa, för jag vill gärna försöka trycka ut allt som går när jag får så ont...och det brukar inte ta alltför lång tid,  och har så ont så jag inte vet vart jag ska ta vägen. Smärtan i magen är så hemsk så i sommeras, när jag kanske hade mitt värsta anfall, så kom smärtan i tre omgångar...efter varje omgång trodde jag att det var klart...tack och lov var jag hemma när det hände då jag hade så ont att jag till slut blev okontaktbar och sambon sa sen att mina ögon bara rullade när han försökte få kontakt med mig... Jag blir ofta helt kallsvettig och eftersom jag då får sånt blodtrycksfall eller va det va läkaren sa det berodde på, så känns det som att jag i ena stunden skall svimma och i andra stunden spy... När tredje attacken kom den kvällen ringde sambon ambulans. 
    De kom efter två timmar. Då låg jag i fosterställning i soffan och var så utmattad att jag bara ville sova. Efter ett sådant anfall känns det som att någon sparkat mig med stålhätta upprepade gånger i magen. 
    De tog med mig upp till akuten. Varken läkare eller sjuksköterska var intresserade av mig. Till slut kom läkaren och klämde på magen tre gånger och sen sa han att han inte kunde göra något. Sköterskan säger sen till mig att jag nästa gång skall vänta med att ringa ambulans. Jag svarade henne att hon skulle nog också ringt om hon inte fick kontakt med sin sambo. 
    Jag gick ut storgråtandes och så sjukt förudmjukad att jag aldrig kommer sätta min fot på den akuten igen. 

    Har före detta varit hos en vårdcentral 3 ggr och varje gång har jag känt att de mer tycker det är jobbigt att jag vill ha hjälp. Första gången fick jag ngr tabletter, när jag tog de vid ett anfall blev det ännu värre.
    Nästa gång fick jag remiss så de röntgade magen på mig...mindre trevlig händelse. 
    tredje gången va jag där för ett annat ärende hos en annan doktor och han frågade hur det va med magen och jag fick då ett par andra tabletter, Egazil, som har hjälpt mig lite.

    Tycker det är hemskt när läkare inte ger intrycket av att bry sig. När jag var på akuten önskar jag att jag sprutade blod för då hade de i vilket fall försökt hjälpa mig.
    För nej, jag tycker det är fantastiskt kul att åka ambulans och betala 420:- eller va de va för det. 

    Sorry att det blev lite långt.....
    Hej!

    Jag tycker att du ska kontakta vården igen, jag är inte utbildad inom sjukvård men tycker nog att det låter som gallstens anfall. Alltså att gallstenar har bildats i gallblåsan och som sen fastnar i gallgången.. har du fått dessa anfall i samband med fet mat exempelvis? Läs på www.sjukvardsguiden.se och www.1177.se och sök "gallsten" för att själv se om det kanske kan vara detta. Dock så sitter gallblåsan på höger sida men oftast är det väldigtv svårt att avgöra vart i magen det gör ont. Jag har själv opererat bort gallblåsan så därför tyckte jag att sympromen stämmer in. Jag kan också tillägga att det är en liten titthåls operation vid "normala" fall. Tror man slippper operation om man gallblåsan ej är inflammerad. Man brukar få  medicin som voltaren. Lycka till, tycker synd om dig som får så ont! 
  • Boringbrick

    Hej!! Hur går det för er allihop?

  • pnufs

    Jag har också diagnosen IBS. Jag har tack och lov inte så stora besvär nu längre, men när jag pluggade fick jag riktiga attacker som gjorde att jag inte kunde fungera normalt. En gång svimmade jag till och med, då åkte jag in till sjukhuset men de visste inte riktigt vad de skulle göra. Det verkar som att IBS är något som man bara får lära sig att leva med. Fick rådet att stressa mindre och testa mig fram i matväg för att se vad jag reagerar på och vad jag kan äta utan problem. Jag kan exempelvis inte äta stark mat, för fet mat, för mycket paprika, dricka mjölk osv...Lider med er andra som har problem!  

  • Åsa

    Hej alla, jag har haft IBS symptom i över 15 år och först förra våren en diagnos.
    Förra hösten/vintern gick jag en IBS -kurs med dietistinriktning. Genom denna kurs har jag lärt mig hur jag skall äta och vad jag inte skall äta. Naturligtvis var det jättejobbigt i början att ex gå över till att äta mer eller mindre glutenfritt.

    Men vet jag hur jag skall göra får att må bra, även om jag faller dit lite då och då pch äter för mycket av saker jag inte bör äta. Men då får jag lite skylla mig själv..och jag vet hur jag skall göra för att komma på rätt köl igen.

    www.medvetetatande.se/

    Man kommer aldrig bli 100% frisk men numera har jag verktygen för att må betydligt bättre.
    Just nu har jag en hel del problem , men det beror på att jag kommit i en svacka och äter sådant som jag inte skall och tränar inte. Men imorgon skall jag försöka börja ändra på det.

    Lycka till med era hemska magar!

  • Jonicken

    Hej alla starka!

    Har som ni samma jäkla problem med min mage.

    Skulle kunna skriva om alla nätter på toan och akuta besök på sjukan men jag tror inte jag behöver det. Alla förstår ändå.

    Vill bara tipsa om minmirakelkur!

    Tryptozol!!

    Detta tillsammans med papaverin och Andapsin gjorde att jag kunde leva igen.

    Har fortfarande problem men inte alls som tidigare.

    Styrkekramar från Värmland!!

Svar på tråden IBS