Lägger denna i känsligt och är anonym för att skydda alla inblandade.
Jag tror att min pojkvän använder droger. Detta är baserat på flera saker: konstiga beteenden, folk som har sett såna saker i hans rum osv.. Vet inte vart jag ska ta mig till?! Jag älskar honom så mycket, men vill inte ha det i varken mitt, hans eller vårt liv.
Någon som har/haft liknande erfarenheter eller har några råd att ge om vad man kan göra ?
Oj, vad skulle rödaktig på ögonvitor betyda? Om hans mamma kom på honom rulla något så är det förmodligen gräs antar jag? Och det är jätteskönt att det inte är kokain eller heroin iallafall. Jag förstår andras råd att man skall läggas in på behandlingshem osv men det skulle behöva vara väldigt illa innan jag föreslog det. Min sambo hade alkoholproblem när vi träffades och han har gått i kbt för att bli av med. Det erbjuder alla kommuner tror jag, de måste göra det. Tror det är ett första försök till lösning i så fall. Men första steget är såklart att killen måste erkänna att han har problem och vill ändra saker, min sambo försatte sig iaf i en situation där han inte kunde förneka sina problem längre. Ingen kan förstå hur nöjd jag är med att slippa alkoholen nu, och arbetar på att bli av med knarket också och det tar tid. det är svårt när han inte tycker att gräs är droger. Och jag blir förbannad av att höra att gräs är något misförstått njutningsmedel, alltså inte knark.
Vad är det för nån grej mamman hittat i en låda? Jag har hittat en sån pipa en gång, den slängde jag i återvinningen vid Hemköp utan att han visste. Om jag hittar nåt så åker det i sopen direkt, jag vet inte om det är så man ska göra men jag vill markera att det inte är ok. Och min sambo blir aldrig arg oavsett vad jag gör, även när jag en gång i tiden hällde ut 48 burkar öl i vasken. Vet inte hur din kille är,
Om ni skulle hamna i en förtrolig sitaution där han inte känner sig anklagad kan du fråga varför han känner att han behöver ljuga om onödiga saker, saker du vet inte är sanna? Och säga att han måste vara ärlig för att er relation skall fungera. Om han är öppen med dig så får du en chans att hjälpa. Men chansen finns att han inte tycker det finns något problem, speciellt inte i början på ett missbruk.
Tror du en konfrontation tillsammans med hans föräldrar är det som fungerar bäst? Eller att du pratar med honom själva först? Härligt att du inte är själv med detta och slipper bära allt själv :))
Oj, vad skulle rödaktig på ögonvitor betyda? Om hans mamma kom på honom rulla något så är det förmodligen gräs antar jag? Och det är jätteskönt att det inte är kokain eller heroin iallafall. Jag förstår andras råd att man skall läggas in på behandlingshem osv men det skulle behöva vara väldigt illa innan jag föreslog det. Min sambo hade alkoholproblem när vi träffades och han har gått i kbt för att bli av med. Det erbjuder alla kommuner tror jag, de måste göra det. Tror det är ett första försök till lösning i så fall. Men första steget är såklart att killen måste erkänna att han har problem och vill ändra saker, min sambo försatte sig iaf i en situation där han inte kunde förneka sina problem längre. Ingen kan förstå hur nöjd jag är med att slippa alkoholen nu, och arbetar på att bli av med knarket också och det tar tid. det är svårt när han inte tycker att gräs är droger. Och jag blir förbannad av att höra att gräs är något misförstått njutningsmedel, alltså inte knark.
Vad är det för nån grej mamman hittat i en låda? Jag har hittat en sån pipa en gång, den slängde jag i återvinningen vid Hemköp utan att han visste. Om jag hittar nåt så åker det i sopen direkt, jag vet inte om det är så man ska göra men jag vill markera att det inte är ok. Och min sambo blir aldrig arg oavsett vad jag gör, även när jag en gång i tiden hällde ut 48 burkar öl i vasken. Vet inte hur din kille är,
Om ni skulle hamna i en förtrolig sitaution där han inte känner sig anklagad kan du fråga varför han känner att han behöver ljuga om onödiga saker, saker du vet inte är sanna? Och säga att han måste vara ärlig för att er relation skall fungera. Om han är öppen med dig så får du en chans att hjälpa. Men chansen finns att han inte tycker det finns något problem, speciellt inte i början på ett missbruk.
Tror du en konfrontation tillsammans med hans föräldrar är det som fungerar bäst? Eller att du pratar med honom själva först? Härligt att du inte är själv med detta och slipper bära allt själv :))
Jag skulle ha en ganska öppen dialog med honom, fråga om han använder hasch/ cannabis rakt ut, var tydlig med att du inte gillar det och att han får välja mellan att röka på eller dig. MEN, jag tycker det är en dålig idé att gå på som att gräs är första steget till ett allvarligt narkotikamissbruk, inkörsport till "tunga" droger (amfetamin/ heroin mm) för det är det oftast inte, inte mer än vad alkohol och fel sorts kompisar är iaf. Jag har en hel del vänner o bekanta som i yngre dar rökte ganska mycket, b la min syrra, och det var en grej de höll på med då, ingen av dem håller på med droger idag.
Risken är att om du börjar ta i med att han riskerar att fastna i tungt missbruk, dra på med behandlingshem och avvänjning osv. å kommer han bara att stänga av eftersom han bara kommer försvara sin drog som i hans ögon är harmlös. Precis som flera andra har sagt så finns det bland dem som använder cannabis en ganska utbredd jargong av pro-hasch argument, så som att det är lagligt i Holland, ofarligare än alkohol mm. Att då komma med skrämselpropaganda kommer vara helt kontraproduktivt. Dessutom så finns det faktiskt en poäng, hasch ÄR en lätt drog om man jämför med hur folk blir av att använda amfetamin mm. (Det innebär inte att jag säger att det är ok, men det ÄR skillnad).
Det bästa du kan göra är nog helt enkelt bara att tala om för din pojkvän att du inte tycker om hurdan han blir när han är pårökt och att han får sluta använda sådant när han är med dig. Förhoppningsvis kommer han nog att fatta att det är hundra gånger mer värt att låta bli gräset än att sitta ensam hemma och bli fnissig, det är bara tragiskt...
men det är ju så olika, en del blir heltänd o fast i drogträsket efter några haschciggisar, o börjar tidigt med amfetamin eller nått tyngre än då.
och en del kan röka på nån gång i månaden till o från i sitt liv o inte fastna i nått tyngre utan nöjer sig med nån pinne då o då.
jag kan bara säga som så att jag rökte hasch för många många år sedan kring 20års åldern o blev inte fast i drogerna då rökte inte på mer än nångång hemma med dåvarande när vi var barnledig o det kanske blev 5-6 gånger vi rökte på under ett år för att sen va helt rena
jag var ren men jag vet att min dåvarande försvann några kvällar o drog väl i sig amfetamin till och från under de år jag var ren men inte han
Jag var 29år när jag testade amfetamin med samma man som jag skrev ovan, knarkade amfetamin ca 4månader innan allt det tog slut o lades in på behandlingshem.
det är nästan 7år sedan jag blev drogfri, har aldrig tagit en drog igen efter det, och är väldigt sparsam med alkoholen.
kan dock nämna att jag var allt för förtjust i alkohol när jag var ung i 14-18års åldern o mina föräldrar började hota med antabus o terapi mot alkohol suget.
efter mycket vånda o tårar o svett o gråt o skrik så lyckades jag med deras hjälp komma från alkoholen o just därför drickar jag inte så ofta o såna mängder längre, tror inte jag skulle bli alkis idag men vill vara på den säkra sidan o inte utmana öder så att säga.
och alla som brukar/missbrukar droger alkohol eller spel eller är sexmissbrukare vägrar erkänna för sig själv o för sin omgivning att de har problem.
och när man blir påkommen då går man in i försvarspositon o fäller alla taggar ut på en gång.
nej att smyga o snoka o försöka hitta hintar om han röker på eller drogar på annat vis leder inte till nått vettigt.
ställ honom mot väggen o kräv att han ska låta bli drogerna om han vill ha dig kvar o att om han inte kan sluta själv så ta hjälp av behandlingshem o terapi.
Du kan inte bli behandlingshem eller behandlingsassisten åt honom, det måste de som är utbildad o kan rehabilitera ta hand om o du ska vara en stötte pelare som visar att det han gör är för både sitt o erat bästa o visa att du bryr dig o finns där medans han har jobbigt.
Var yttterst försiktig med hans löften! Jag har själv levt med en missbrukare och det finns ingen hejd på hur de kan ljuga för att klara sig ur situationer. Tyvärr är det oftast så, att drogens inverkan är störrre än den kärlek man vill ge, iaf om missbruket har pågått ett tag. Jag borde ha lämnat honom, men var för ung och oerfaren och trodde i min enfald att jag skulle kunna hjälpa honom - det kunde jag inte!
Så var var vaksam, och hur hårt det än kan låta, tänk på dig själv i första hand här, innan det går för långt, ett liv med en missbrukare är inte på NÅGOT sätt eftersträvansvärt.
Var yttterst försiktig med hans löften! Jag har själv levt med en missbrukare och det finns ingen hejd på hur de kan ljuga för att klara sig ur situationer. Tyvärr är det oftast så, att drogens inverkan är störrre än den kärlek man vill ge, iaf om missbruket har pågått ett tag. Jag borde ha lämnat honom, men var för ung och oerfaren och trodde i min enfald att jag skulle kunna hjälpa honom - det kunde jag inte!
Så var var vaksam, och hur hårt det än kan låta, tänk på dig själv i första hand här, innan det går för långt, ett liv med en missbrukare är inte på NÅGOT sätt eftersträvansvärt.
