Jag ar lite besviken pa min mammas presenter till min fastman...

Oj så olika det kan vara, tyckte han fick ändå en hel del av din mamma. Det är ju inte lätt att tänka ut nåt personligt till alla, speciellt om man inte känner varandra så bra. Vi köper till varandra och till barnen. Barnen går först o vi köper kanske något billigare till varandra. Just i år fick jag dock en ipad vilket var supersnällt av min sambo. Sen skällde jag lite hjärtligt på honom att han totalt struntade i vår överenskommelse att köpa nåt litet till varann. Hade jag vetat hade jag ju köpt nåt dyrare till honom. Men iallafall, till min egen familj köpte jag Syster: pyjamas Mamma : stickad halsduk som jag tror hon skulle gilla Pappa: pocketbok. Sambo: två par kalsonger med egna tryck Jag fick av Sambo: ipad Syster: ett yankee candle ljus Mamma: suffleformar Pappa: 2 ljusstakar i glas som var till både mig o sambon. Barnen fick ju såklart mer, alla vi inte firade ihop med fick ingen klapp. För min del hade vi lika gärna kunnat skippa klapparna till varann, dvs vi vuxna. Jag vill träffa dem, äta gott, få babbla och njuta av tiden och hur mysigt det är. Presenterna är i te så viktiga, även om det var kul att min syrra som fick en pyjamas ( som jag fyndade) verkligen blev jätteglad. Hon anklagade sin man lite skämtsamt för att inte veta vad hon gillade .. Att han köper silkiga sexiga saker, medan jag prickade rätt exakt det hon tydligen ville ha :)

Det enda som jag kan bli lite ledsen över, är att mina föräldrar aldrig kommer ihåg att köpa något till min sambos barn. Nu firade de julen hos sin mamma i år, men för bonusarnas skull hade jag önskat att de tänkt på det. Förra året när vi firade ihop fick devinte något alls heller. Men det kanske kommer med åren, eller så gör det inte det. De får ju av oss och jag känner väl inte att jag har någon lust att ge mina föräldrar några tillrättavisningar, men visst är det ju lite tanklöst av dem att göra sån skillnad på dem.

Cog: jo, jag vet. Jag borde kanske det. Får prata med dem om det vid tillfälle. Min mamma kan vara lite känslig så risken finns att hon blir jätteledsrn och känner sig dum. Det är ju ingen konstig sak alls att ta upp, saker har väl en tendens att blåsas upp av vissa i familjen bara.

Oj, vilken dålig stämning det blev. ts, Jag hoppas att mitt inlägg inte tolkades som kritik, det var i så fall inte min mening.