Anonym skrev 2013-01-07 15:33:44 följande:
Vill bara börja med ett stort TACK till er alla! Tårarna har sprutat ut och jag antar att jag bara har en sån där
extra känslig dag då bägaren rinner över..
När kommentarerna kommer så ångrar jag mig i efterhand många gånger att jag inte säger i från.
Men oftast blir jag så paff. Och sen är det väl lättare sagt än gjort alla gånger.. Många vänner bor längre bort så
det är inte super ofta (som varje dag eller vecka) man hinner prata.
Sen när man väl pratar så har jag inte gått och blivit sån att det ska pratas bröllop heller hela tiden.
Samtidigt så känner jag mig dum som sitter här och skriver illa om någon annan. Jag vet ju att jag borde
ta det med personerna i fråga. Men det är svårt när det rör sig om lång vänskap.
Ibland önska jag att jag hade modet att avsluta vissa relationer. Men jag antar att jag är rädd för att bli ännu mer
ensam.
Jag har inte pratat med min m2b riktigt om det för jag vill inte tynga ner honom med det. Men jag antar att tids
nog så kommer jag nog göra det.
Jag har så svårt att få ner allt just nu i ord. Jag själv skulle aldrig göra så mot någon annan, så mina förväntningar på andra kanske är för höga..
Käre vän, berätta för din kille nu. Innan du går sönder av funderingar och stress.. Förstår att det känns olustigt att tala "illa" om folk men dom/hon är ju haters, så du reagerar ju bara på deras beteende. Inget fel i det!
Uteslut dom i bröllopsplanerandet! Sluta berätta bara. Om dom inte tänker vara en god vän och stötta och hjälpa, så klarar du dig bättre själv.
Inte meningen att bomba dig med mina åsikter så men blir ledsen när folk inte kan bete sig, speciellt inte en såkallad vän. Detta ska vara en bra och fin sak ju.
Måste bara dela med mig av hur jag tänker, "jag är hellre ensam än omringad av idioter."