Brudar 2016 här kan vi följas åt :)

Då är vi i samma båt. Va härligt att jag inte är ensam!!!

Sommaren 2016 smäller det och jag vill ju bara skrika ut min lycka. Valet står mellan två kyrkor här hemma som vi ska titta på lite närmare nästa sommar även om det lutar mest åt den ena. Så vi vet att det blir ett kyrkobröllop.

Tärnor, brudnäbbar och best man är klara. Vi satt i helgen och lyssnade på en hel drös med låtar och vi har valt 2 som är "våra" låtar sen innan.

Men ändå så får jag vänta tills frieriet inträffat, haha.

Jag tycker om planerad spontanitet. Så jag är väll lite bakvänd då.

Alltså jag måste säga att det är så roligt att det finns fler som sitter i samma båt som mig!!!

My.p och Marleo:
Här är en till som är i samma situation. Vi har pratat lite löst kring antal gäster, vilken typ av bröllop vi är intresserade av och så. Vi är helt överens om lokal och har till och med ett datum, under sensommaren 2016. Men som sagt, jag håller med om att det är lite tråkigt att inte kunna prata öppet om planerna, då det inte är "officiellt" än... Vi har då och då tagit upp frågan om att byta ringar och har funderat på att förlova oss på vår årsdag som är i början av nästa år. Jag har svårt att tänka mig att det blir ett "klassiskt" mannen friar till kvinnan-frieri, då vi båda "vet vad vi vill", så att säga. I vårt fall blir förlovningen, förutom en kärlekshandling också en liten antydan till våra nära och kära att vi har planer att gifta oss. Hoppas ni förstår ungefär hur jag menar.

Hur går era tankar kring frieri? Vad har ni för "viktigaste punkter" för dagen - saker/ personer/ aktiviteter som ni absolut vill ha med under dagen? (förutom det uppenbara: er blivande man)

Men va roligt att vi är så många i samma båt! Om jag kan skriva så. *s*
Jag tänker på det ofta och vi pratar otroligt ofta om det men ändå är vi inte officiella. Stundvis kan jag känna mig frustrerad för att i nästa stund ändå fnissa upprymt. Skizo!

Jag tycker personligen att vi är förbi frieri delen men när jag tagit upp det med min blivande så vägrar han lyssna. Han vill ge/ha det där frieriet så jag har gett med mig kan man säga, fast under protester. 

Men det är viktigt för honom att få ställa frågan och göra det med ringen så jag får se på det som en romantisk och gullig gest från hans sida.

Jag skulle vilja att det hände när vi åt en god romantisk middag tillsammans, bara han och jag. Där han öppnar sitt hjärta och sen avslutar med frågan.

Jag har inte större önskningar än så, haha. Men det kanske är för att jag får så mycket överraskningsromantik av honom ändå. Som när hans kickade blombud till mitt jobb utan anledning.

Vad har du själv för drömmar om dagen då frieriet dyker upp?

KoA201­6 & Marleo:

Utan att låta överdrivet retarderad känns det litegrann som att ha en helknasig hobby och äntligen ha hittat kompisar som håller på med samma grej, som man kan ventilera lite med i en hemlig kojja i något träd andra människor inte vet finns :p

Jag är inte särskilt tjejig och ville inte gifta mig innan jag träffade min nuvarande sambo. Helt plötsligt har vi bokat en sagolik herrgård, kyrkan i byn där jag är uppvuxen och idag varit iväg och köpt min vigselring. Vi snackar handsvett och bultande hjärta. Ringen köper vi så tidigt för att vi som sagt ska köpa förlovningsringar i New York, har fått en tid på Tiffany's, och vill vara säkra på att de båda ringarna passar ihop. Med största sannolikhet kommer han fria när vi är där även om han försöker vilseleda mig med att förneka det  Han är väldigt privat av sig och kommer om jag känner honom rätt göra det när vi är ensamma någonstans, promenerar i Central Park eller något. Förväntansfull tjej.

Vem pratar ni med om detta?

Du behöver verkligen inte känna dig udda!  

Vi förlovade oss i somras....men vi kommer inte att skaffa några ringar, inte nu och inte till bröllopet heller.

Jag kommer att gifta oss den 2 juli 2016, kyrkan är bokad, matstället är reserverat mm.

Frieri kommer att ske den 29 februari 2016 - för då får jag infria mina hotelser! Jag hotade att fria redan 2012 MEN då kändes det inte riktigt rätt ännu, hade då bara 1 år i bagaget.

Men nu känns det helt underbart OCH såå skönt att vara ute i god tid!

Så kul att "vi" har blivit flera här......

Hm, jag vet inte om jag har så mycket till drömmar när det gäller just frieriet. Jag har nog mer eller mindre tänkt mig att vi båda sätter oss ner på en mysig plats och frågar varandra om vi vill fortsätta leva livet ihop, även i framtiden. (Nu vet vi ju redan svaret på frågan, så det blir ju inte direkt någon jätteöverrasning. )

Men jag skulle också kunna tänka mig att vi går och kikar på ringar tillsammans och att sambon då lägger beslag på ringarna och planerar ut något lite extra speciellt. Antagligen innefattande god mat och fin utsikt. (Vi båda uppskattar platser med utsikt över fin natur, en stad eller liknande.) Men jag gissar att det antagligen blir en kombination av dessa två "scenarier". Tiden får utvisa det hela, helt enkelt. Det jag inte skulle uppskatta skulle vara att bli överraskad med ett frieri bland en massa folk, då jag tycker att det är ett mer personligt "beslut" mellan två personer.

Jag läste att ni hittat en kyrka att vara i. Hur tänker ni er det fortsatta upplägget på dagen?

Vad roligt att höra att du har blivit "helomvänd" när det gäller giftermål. Vad var det som fick dig att tänka annorlunda? Och vad var det som gjorde att du tidigare tänkt att du inte ville gifta dig? (Du behöver inte svara om du vill, jag tycker bara det är väldigt intressant med hur beslut och tankar förändras och mognar fram, rent allmänt.)

För min egna del  har jag inte varit den tjejen som sedan hon var liten har drömt om bröllop, däremot har jag tänkt att det förmodligen kommer ske någon gång i framtiden. Och hittills har det känts så enkelt och roligt att bo och leva ihop med sambon så det känns som det naturliga steget att ta innan vi beslutar oss för att bli en familj. Vi kommer så bra överens och diskuterar oss fram till den bästa lösningen i olika situationer och inte minst får vi varandra på gott humör efter en lång dags plugg och arbete, något jag tror är jätteviktigt. Att tillbringa mycket tid tillsammans. (Om man arbetar heltid tillbringar man mer tid på jobbet med kollegorna än med livspartnern - om man tänker att man jobbar 8h + lunch och transport till och från jobbet och 8h. sömn, så blir det inte så mycket tid över till varandra alltid.)

KoA201­6

Jag vet inte om det är så att saker man tidigare identifierat sig med ändras allt eftersom man blir äldre (ungefär som smaklökarna gjort sedan man var liten och oliver nu helt plötsligt är skitgott) eller om jag helt enkelt bara träffat en människa som får mig att vilja tillhöra honom mer än i hjärtat. För min del gäller det samma sak med barn. Jag har aldrig sett en framtid för mig själv där jag har barn heller, både pga ointresse och rädsla och när mina vänninor tidigare välsignats med att starta familj på riktigt har jag mest tyckt att bebisar luktar, låter och tar tid. Men de senaste åren, särskilt sen jag träffade min sambo, har jag börjat längta efter att få bli mamma en dag jag också. Han är så fin med barn. Är det såhär det är när man inser att man blivit vuxen?

Jag håller med dig vad gäller tiden man spenderar tillsammans.
Livet är ett pussel, men på något vis tycker jag att bitarna alltid faller rätt. Hemma hos oss är det väldigt mycket tillsammanstid inte minst för att vi har gemensamma intressen och vänner men som du säger spenderar man ändå majoriteten av sin tid på vars ett håll.

Hej på er!!! Gud va roligt, jag var på bröllopsmässa idag och ljög om datumet då 2016 känns så oaktuellt för alla företag känns det som. Vi har inte kommit så långt i planeringen då vi fortfarande diskuterar om vilken hemstad det ska äga rum i. Jag håller tummarna för hos mig nere i västkusten där vi har hittat världens finaste lokal (tycker givetvis vi)

Han friade i februari i år med en ring jag pekat ut! Valde att lägga allt krut på förlovningsringen och skippa vigselringen :)

Vi har börjat budgetera lite men fasiken vad det skenar iväg! Har inte hunnit läsa alla inlägg men tråkigt egentligen att man ska behöva skämmas/gömma det datum man tänkt. För oss blev det 2016 då vi ska iväg på en stor resa i två månader vilket inte lämnar utrymme för bröllopsbudget. Slänger iväg en bild på min drömring! PS jag jobbar inom guldsmedsbranschen så har ni någor ställ gärna dom så kan jag försöka svara så gott det går :) ska bli spännande att se hur det tar sig. Heja oss!!