Är jag otrogen...?

Oj vad svårt att svara på. Handlar sms om dig och din kollega och vad ni skulle vilja för sexuella "upplevelser" så skulle jag nog vilja säga att du är otrogen.

Att fantisera om andra är helt naturligt men att smsa/prata/maila med någon annan om hur man skulle vilja ha sex med den personen är inte ok.

Men allt beror ju på vad man själv anser är otrohet och framför allt vad din partner anser är otrohet.

När du skriver att det reparerat en del av ditt sexliv med din partner är det själva sexet som blivit bättre eller är det för att du har din kollega i tankarna under samlaget?

Nej! Jag tänker inte på honom när jag har sex med min sambo! Jag "testade" att tänka på honom en gång, men tyckte det bara var äckligt att tänka på någon annan..

Ja, jag vet att det inte är okej.. Jag är dessutom ganska säker på att det här har varit en engångföreteelse nu för att min sambo varit bortrest och min kollegas sambo också..  

Jag får väll ta den där moralkakan helt enkelt.

Personligen så tycker jag inte att sådana typer av sms, telefonsamtal, mail eller vad det nu kan vara är okey. Jag tycker att det är respektlöst mot sin partner. Är man singel så är det ju en helt annan sak, men inte när man är i ett förhållande.

Då skriver/ säger man sådana saker till sin kille/tjej för att försöka krydda upp sexlivet och inte till någon annan.

Skulle du tala om det för din kille eller att han skulle se de sms:en så är det väldigt svårt att förklara vad du igentligen menade med dem. De talar väll sitt tydliga språk utifrån någon annans ögon?!

Skulle jag se sådana sms i min m2b:s telefon så skulle jag bli förbannad, arg, ledsen och besviken, och han skulle känna lika dant om han sett sådana saker i min telefon.

Jag skulle definitivt kalla det för otrohet, men det är som ovanstående skribent FrökenMäkelä skriver att det viktiga är vad du tycker är otrohet och vad han tycker är otrohet.

Men är du osäker på att du är otrogen så är du nog det.

Jag hade absolut inte tyckt det är okej om min man gjorde samma sak..jag hade blivit sjukt sårad och ifrågasatt om vi verkligen var rätt för varandra!

Jag håller med Stormhelen, om du själv undrar om det verkligen är OK, så kanske det är en signal om att det inte är det.

Man kan också vnda på hela frågan:

"-Är jag trogen?"

Jag skulle vilja påstå att trohet handlar om mycket mycket mer än det vi i vardagslag tänker på-nämligen just sex.
Att vara trogen sin relation handlar om mycket annat. Det går att fråga sig i många lägen om man är trogen, både sig själv och sin partner. man kan svika på så många andra sätt än just sexuellt . Om helt fel saker får ta alldeles för stor tid eller för stora proportioner, eller det man ger uppmärksamhet är allt annat än sin partner och familj, är man trogen då?

Och ganska ofta kanske man skulle få lov att svara nej. Att verkligen ge varandra trohet genom ett helt liv tillsammans, tror jag kräver ganska stor klarsynthet och en och anna påminnelse ibland. Det är lätt att låta allt annat i livet glida in i fokus, så att man lämnar sin relation åt sitt öde.

Om man säger så här: om din m2b gjorde så mot dig, hur skulle du känna dig?

En vän till mig uttryckte otrohet på ett mycket bra sätt: otrohet är allt du inte kan göra framför din partner...

Att man har ett knakande sexliv är ingen ursäkt. Om du är villig att ingå äktenskap med en person så får du räkna med många fler problem i framtiden, sånt hör till. Det finns inget "perfekt" förhållande. Om du ska använda dig av ursäkter varje gång så kanske du bör ställa dig frågan om du verkligen är redo och mogen för ett sådant åtagande!

Jag har varit med om något liknande och den fråga du måste ställa dig själv (även om det just nu verkar ologiskt) är:

Även om du älskar din sambo, är du säker på att du vill dela resten av ditt liv med honom?

Jag trodde att jag levde med mitt livs kärlek och vi hade det bra.. men ändå började jag och en kollega skicka sms till varandra. Till en början var det oskyldigt och med tiden blev det mer och mer vågat. Jag vågade knappt erkänna för mig själv, men jag hade fått känslor för min kollega. Men ändå ville jag inte erkänna för mig själv att jag var otrogen, jag befann mig i någon slags bubbla. Jag levde två liv - ett liv på jobbet med kärleksfulla leenden och blickar, ett liv hemma i ett slags vakum längtandes efter nästa arbetsdag.

Nu när jag ser tillbaka på det så vet jag att jag var otrogen och jag skäms något så enormt. Jag vet att om jag och min dåvarande sambo hade haft det så bra som vi borde så hade det aldrig hänt (jag har aldrig gjort något liknande förut).

Nu lever jag med min kollega och nu inser jag vad äkta kärlek är. Vi ska snart gifta oss och jag är överlycklig. Jag skulle aldrig göra om samma sak! Är det något jag lärt mig av detta så är det att man måste prata med varandra. Det finns inre krafter som styr oss och det var den kraften som gjorde att jag vågade följa mitt hjärta och fick mig att inse att jag och mitt ex egentligen inte hade det så bra som jag trodde.

Ta dig en funderare: hur har ni det egentligen? Har ni det bra - sluta sms:a innan det går för långt.
Har ni det inte så bra - prata med din sambo om det - innan det är för sent.

Det är lätt för mig att vara efterklok men jag hoppas allt löser sig till det bästa. 

Ja du ar otrogen. Eller i alla fall pa gransen. Och jag halled med foregaende om att det antagligen finns nagot problem i ditt forhallande som har orsakat ditt behov att gora sahar.

Eftersom alla har olika gränser för vad som ligger innanför respektive utanför otrohetssfären är frågan i sig omöjlig att svara på.

Ett mycket enkelt självtest är att ställa sig frågan "skulle min partner tycka att detta vore okej om hon/han läste det?". Där har du ditt svar och om någon annans ser annorlunda ut beror det bara på att deras gränser skiljer sig från dina.

Ja, alltså, jag tror inte min sambo skulle ta så väldigt illa upp, jag tror att han skulle gilla det sålänge han vet att vi håller det vid sms och ingenting i verkligeheten..

Är nog mest jag som tycker det känns som att man inte får göra såhär om man ser till hur det ser ut överallt:)