Är jag otrogen...?

Vad betyder det egentligen, att din sambo skulle gilla det? Menar du som en kinky sex grej eller helt enkelt att han inte bryr sig? Helt seriöst, då är inte någon av er mogen att ens vara i ett förhållande. Ni borde se över era prioriteringar och tänka efter lite innan ni tar ert förhållande till nästa steg, t ex att gifta sig eller att skaffa barn. Om ni gifter er o sedan inser att det inte var rätt kan ni alltid skilja er, men att skaffa barn... det är inget man kan göra ogjort!

Jag har varit i otrogen i en tidigare relation.

Var ute och reste och träffade en kille (och sedan flera). Först flörtade vi, sedan pratade vi om sex och sådant vi gillade... det slutade med kyssar och regelrätt otrohet med sex.

Efter det upplevde jag själv att jag hade 3 alternativ: Inte berätta för min pojkvän; Berätta; Eller göra slut.
Jag valde att berätta och han gjorde slut med mig vilket var helt rätt!

Det här var några år sedan och jag lever nu i en lycklig relation där sådann konversation med en annan person vore helt otänkbart då jag numera vet hur det är att leva i ett riktigt lyckligt förhållande. I min värld gör man inte sådant du beskriver eller liknande saker om man är lycklig och kär i sin partner.
Självfallet kan det vara olika för andra men sådan är min uppfattning som jag fått via erfarenhet.

Däremot ska tilläggas att min "affär" behövdes. Jag var så insyltad i min dåvarande pojkvän och jag kunde inte se ett annat liv än det med honom, men jag var inte lycklig, tvärtom! Otroheten var ett sätt för mig att bryta förbindelsen och just därför ångrar jag mig inte idag. Det var ärligt talat en ganska häftig upplevelse som på alla sätt var helt förbjuden och jag är tacksam för den upplevelsen idag då den har gett mig perspektiv och insikt; dels om mig själv och mina realtioner.

Har haft en kollega som var i en liknande situation som min fast på hemmaplan och hon berättade aldrig för sin sambo.... När vi pratade om det och hon påstod att "Jag älskar min kille, men vi har tråkigt sexliv så jag vill träffa andra lite" så kunde jag (men inte hon) se vart det här var påväg....

Jag är hemskt ledsen att behöva säga det, men det du beskriver låter som början på en nedåtgående spiral som inte kommer sluta som du tänkt dig...

Mitt råd är: Känn efter!! Kanske borde du utföra små experiment...? Du kan nog lista ut vad jag menar??

Jag och min blivande man har pratat mycket om vad vi tycker är otrohet, han blev fruktansvärt sårad av sitt ex som var otrogen och lämnade honom för en annan. Så han hade lite förtroendeproblem i början av vårt förhållande, som han nu inte lider alls av. Men det var bra för oss att diskutera det och vi gör det fortfarande om det blir tillfälle, t.ex. om man ser en film eller hör talas om otrohet. Så för oss hade det varit otrohet det du beskriver. Jag anser inte att man pratar sex med någon annan än sin partner. Eller alltså inte på det viset. Sex kan man väl prata om men inte uttrycka önskemål till en annan man. Jag skulle inte uppskattat om min blivande gjorde det. Verkligen inte.

Men du tror ju att din kille skulle gilla det så ni kanske har ett mer öppet förhållande på så sätt. Att saker är tillåtna för er som andra kanske inte tycker är okej.

Vi tycker det är okej att titta på andra och tycka att de ser bra ut. Man blir ju inte blind bara för att man har ett förhållande. Vi tycker också det är okej att gå ut på varsitt håll och prata och dansa och ha trevligt med det motsatta könet så länge det bara är på ett kompisplan. Låter kanske självklart, men jag vet de som blir svartsjuka om deras partner går ut och dansar.

Däremot har vi lovat varandra att om mot all förmodan någon av oss får känslor för någon annan på något sätt så måste vi prata.

Så jag kan bara svara dig TS, att ja, enligt mitt sätt att se det är du otrogen. Men det kan bara du och din partner avgöra vad som gäller för er. Har du visat honom sms'en? För som någon skrev tidigare, det man inte kan visa sin partner är nog att klassa som otrohet. Sedan håller jag med Passionsblomman också, att det finns så mycket mer än sex som är otrohet. Men det måste varje par ta ställning till vad som är okej för dem eller inte.

Jag tycker att det beror på vilken karaktär smsen har. Du skriver att det är nära sms-sex, men om det nu inte är det till fullo så är det ett ganska stort spektra på vad det kan vara. Jag tycker också att det beror på vad man har för tanke med det, och hur man skriver, inte bara vad. 

Det är lite svårt att förklara men jag ska försöka göra mitt bästa. Jag är en teaser och har nog varit sen jag kom in i puberteten. Detta yttrar sig även utanför det förhållande jag har i och med att jag har väldigt lätt för att retas med mina bekanta (på ett sexuellt plan alltså). Man skulle nog kunna se det som en fetisch, eftersom att jag mår väldigt bra av att göra så. Men jag brukar säga att man ska vara som en pinuppa eller burleskartist som gör det lekfullt och lite "hoppsan"-aktigt med glimten i ögat. Och aldrig låter det gå för långt. För mig går gränsen vid en antydan om sex. 

Jag skiljer alltså på yttrandena "Jag har korsett och knästrumpor" och "jag vill gå ner på dig". Målet är att få den jag pratar med att åtrå mig, men på ett någorlunda oskyldigt sätt. Det ska inte vara för personligt eller påträngande sexuellt.

Jag är dock väldigt öppen om detta med min sambo, och därför är det okej. Man ska vara överrens, och det är väldigt, väldigt viktigt när det gäller sådana här saker.  

Du säger att din sambo nog inte skulle ha så stora problem med detta, men om du är säker på din sak borde du ha pratat med honom innan du och din kollega fortsatte. Skillnaden mellan otrohet och trohet är inte alltid att bara hålla sig inom sitt förhållande. Skillnaden är i slutändan om du smyger med det eller om ni är överrens. 

Ingen annan än du och din partner kan svara på den fråga då otrohetsgränsen är såååå väldigt olika för oss alla.

Om du frågar mig så är du otrogen.
 

Okej, så vad är i så fall problemet? Vad andra gör och inte gör i sina privata relationer känns väl tämligen ointressant, huvudsaken är väl att du och din partner är nöjda.

Hej TS!

Det finns nog inget rakt svar på din fråga, vi är alla olika individer med olika gränsdragningar och hårfina moralistiska åsikter.
Jag har arbetat mycket med par och relationer då det ingått i min yrkesroll och frågor kring vad som är otrohet eller inte är alltid centrala.

Saken är den, att om du visste hur många människor, i relationer, som pratar med någon av andra könet över mail eller sms, eller som tar fikarasterna tillsammans lite för ofta, lite för privat etc etc...

Du är absolut inte ensam. Kom ihåg det.
Det är inte alltid så enkelt som det ser ut. Det är ofta tillfällen, ibland dråpliga misstag som leder in på oväntade vägar.

Otrohet eller inte - egentligen - så är det väl kanske harmlöst så länge det inte eskalerar eller fortsätter i någon större utsträckning. Kanske kan du gå starkare ur det här, reparera ert sexliv och se framåt med din partner.

Det finns så många moralpredikerande människor som skulle kunna - och kommer att komma, hamna i liknande situation som du! Men såklart "skulle jag aaaaldrig..."

Vi gör misstag, vi väljer fel ibland. Det kan bero på dummhet - absolut, stress, sömnbrist, ett rop på bekräftelse, ja vad som helst. Fundera mer över varför du hamade i denna sms-konversation, vad söker du?

Åter igen, vi är människor och ibland gör vi tveksamma saker, alla av oss, i olika stadier av livet, i olika situationer och ja - ofta i relationer.

Fråga dig också om du skulle vilja att din partner berättade en sådan här sak för dig, skulle du verkligen förstå? Eller skulle det bara skapa ett obehag? Skulle din pojkvän kunna lämna dig för att han inte förstod? Är det värt den risken, kan du leva med att inte berätta eller...? Ingen annan än du kan bestämma och känna efter. 

Lyssna inte på dem som har allt för klara åsikter om rätt eller fel, för vem kan dömma dig här, där vi bara vet toppen av ett isberg av dina tankar och känslor. "Må han som står utan skuld kasta första stenen"

Lycka till!

Tänk såhär: Skulle du uppskatta om din blivande man gjorde samma sak mot dig? När du har svaret på den frågan då kan du tänka ut nästa steg,

Men herregud vilka moralpredikningar! Man är väl inte blind och utan känslor bara för att man är tillsammans med någon. Så länge det inte övergår i handling är det såklart inte otrohet. Det är självklart att man fantiserar om andra ibland och att det är spännande med lite uppmärksamhet. Däremot tycker jag att man absolut ska hålla det för sig själv och sen ha det underbart med den personen som man faktiskt vill dela sitt liv med. Man måste ju kunna skija på kärlek och att man kan vara attraherad av någon. Med detta sagt tycker jag personligen inte att man ska fortsätta göra något som man inte accepterat att ens partner gjort mot en själv.