Kyrkbröllop

Jag förstår inte riktigt, så någon får gärna förklara för mig. Varför vill man gifta sig i en kyrka (Guds hus) om man vill tona ner "pratet om Gud"? 

Jag vill gifta mig i en kyrka för att jag är kristen och det är viktigt för mig att få mitt äktenskap välsignat av Gud genom prästen som ska viga oss. 

Det är respektlöst att resonera så som du gör tycker jag. Gift dig borgligt istället!  

Jag personligen har väl egentligen aldrig drömt om kyrkbröllop även om jag tycker att kyrkor är otroligt vackra och rogivande platser. När jag var yngre hade jag svårt för att ens för en diskussion med någon religiös utan att elda upp mig och inte riktigt kunna acceptera att se tyckte annorlunda än mig. Fånigt naturligtvis och som tur är blir man ju klokare. Jag vill att mina barn ska få välja själva, så när de tex ville börja i kyrkans barnkör så följde jag med, kanske gav detta mig lite mjukare syn på det hela, att allt inte måste vara bokstavligt och så svartvitt som jag alltid tolkat bibeln. Så när väl vi bestämde oss för att gifta oss, och min sambo väldigt gärna ville gifta sig i en viss kyrka, så ville jag, efter en del övervägande, gifta mig där. Jag är fortfarande inte religiös och jag hade gladeligen gift mig på ett ställe som bilden dom chicita lade upp här, men det handlar ju inte om bara mig. Eftersom jag inte hade samma dröm om en särskild plats tyckte jag att han kunde få sin uppfylld. Och visst måste jag ju medge att det känns som att löftet och vigseln får mer tyngd när man uttalar det i kyrkan. Den otroligt vackra och historiska miljön gör iallafall mig vördnadsfull. Mitt "krav" var däremot att vi skulle ha den präst som oftast höll i gudstjänsten där barnen gick i sin kör, jag känner inte honom privat men vi har ju talats vid flera gånger och det kändes för mig inte så främmande med det här med kyrkbröllop på det sättet. Dock hade jag aldrig kommit mig för att be om att få ändra på vigselakten, ta bort eller tona ner de religiösa inslagen osv. Det vore minst sagt ofint att ens påtala något sådant för prästen. Jag tycker att ni ska kompromissa, antingen kör ni vidare med er borgerliga vigsel och ni få försöka göra den mer "kyrklik" utan att vara religiös, eller så kanske din blivande kan tänka sig att ändra sig angående kyrkan. Dock kan det vara bra för dig att veta att även om ni väljer en borgerlig vigsel så kan ni inte ändra innehållet hur som helst heller, utan där finns en lagstadgad vigselordning.

Ursäkta att det inte blir radbrytningar, skriver från en padda och då funkar det inte.

OT - men prova att skriva <br> när du vill göra en radbrytning (hoppas det kommer med nu och inte bara blir en radbrytning )

Chicita: tack!
provar om det funkar

Åh, det gjorde det :)

Tack för era svar! Jag förstår att det låter respektlöst att tona ner pratet om Gud. Jag menar inte alls att vara respektlös...jag visste inte hur jag skulle uttrycka mig riktigt heller för att förklara!

För att försöka förklarar närmare här så vill jag gärna gifta mig i kyrkan och har inga som helst problem med det som ingår i prästens "tal". Men min sambo är inte troende alls, han är ateist och har gått ur kyrkan. Han ville från början gifta sig väldigt enkelt, gå till rådhuset typ bara han o jag o säga ja. medans jag ville ha kyrkbröllop, middag o fest. Men vi kompromissade då om att gifta oss borgerligt men att göra cermonin finare o intimare med gäster o sen ha middag o fest. Grejen är nu att den plats vi tänkt för vigsel inte kommer att funka... och vi letar alternativ. Men har inte pengar att hyra rum på tex ett slott eller herrgård för vigsel.

Och ju mer jag tänker på saken desto mer känner jag att jag skulle vilja gifta mig i kyrkan... och anledningen att jag ställde frågan om det gick att få vigseln något mindre religöst var för att jag hört på omvägar att vissa präster kan ändra om lite...
men jag var beredd på att många skulle reagera ungefär så som ni reagerat här och ville kolla läget med er här på forumet innan jag skulle vända mig till någon kyrka... För jag förstår ju att det låter fel o respektlöst så jag får helt enkelt komma fram till en annan lösning.

Som sagt, jag har inet alls menat något illa och ber om ursäkt till de som tagit illa vid sig av min fråga!!

Jag kan förstå hur du tänker och varför. 
De präster som "tonar ner pratet" begår tjänstefel. Precis som dom som inte har med minst 2 psalmer...
Så visst finns det präster som gör som du vill. Men dom gör det av fel anledning och dom bryter mot många regler då. 

Prata antingen med din blivande igen och berätta hur viktigt det är för dig att få den här biten.
Alternativt kanske ni kan hitta någon som har en tom gammal lada ni kan vara i mot att ni röjer ur den lite bara. Eller varför inte hitta en vacker glänta eller ravin i en skog någonstans?
Om någon har en stor trädgård ni kan få låna så kanske ni kan ställa upp ett par partytält eller spänna upp lite markisväv mellan träden (och lägga fram såna där engångsregnkappor som säljs för 5:- styck på Jula (eller var det 10:- styck) ifall det skulle regna...

Det finns alternativ om du inte kan övertala din blivande, även om plånboken är tom  

Man kan ju tona ner det lite med att välja psalmer och bibeltexter som inte är så mycket gud om man vill det.
Våran präst pratade nästan inget om om gud förutom det obligatoriska. Han pratade mycket om kärlek och respekt och det står ju i bibeln men du behøver ju inte tro på jesus för att tro på kärleken.
Min man är ateist men gifte sig i kyrkan med mig för att jag ville det och han ångrar sig inte. 
För min del tycker jag kyrkbröllop är finast.

 

Jag förstår din BM. Jag är själv ateist och skulle inte kunna överväga att gifta mig i kyrkan. Det skulle kännas som ett hån mot de som har kyrkan som andlig och viktig plats att jag, som skakar på huvet till deras tro, kommer där och ska gifta mig. Men det beror väl på hur starkt man känner, alla är ju olika. Själv känner jag verkligen att jag har inget där att göra.

Fundera på vad i kyrkbröllopet som är viktigt för dig. Stämningen kan återskapas på annat håll, är det innehållet/välsignelsen så får ju du och blivande maken ta er en funderare till på hur ni kan lösa det gemensamt på bästa sätt så att alla blir nöjda, men lösningen är alltså inte t ex "borgerlig förrättare i kyrka", eller "präst utan Gud", eller så. Ni får vara mer kreativa än så i ert kompromissande - och som sagt, att identifiera exakt vad det är ni vill åt med resp önskemål skadar inte.

Jag är inte direkt religiös men ändå döpt och konfirmerad så inskriven i svenska kyrkan är jag garanterat och jag har alltid tänkt att jag ville gifta mig i kyrkan med eftersom att jag ville ha den "ceremonibiten"...eller hur man ska säga. Det kändes för mig som att det gav extra tyngd åt vigseln på något vis. Min tidigare bild av en borgerlig vigsel  var att man går till stadshuset, säger ja och skriver på ett papper och sen går hem...typ. Ingen musik och inga dikter/prat/etc. Så baserat på detta ville jag verkligen ha en kyrklig vigsel.

Sen var jag på ett borgerligt bröllop för ett par år sedan där två kompisar gifte sig utomhus vid havet. I den vigseln hade de lite musik, någon dikt och vigselförrättaren pratade en del om brudparet och om kärlek. Slutresultatet blev en mycket personlig vigsel som kändes precis lika "ceremoniaktig" som ett kyrkligt bröllop.

Så när jag och maken skulle gifta oss i höstas, valde även vi att ha ett borgerligt bröllop med egen musik och en dikt som tärnorna läste. Det blev fantastiskt bra och jag grät nästan som en strucken gris emellanåt.

Så mitt råd till TS blir, som en del andra har skrivit, fundera ut vad det är som ni vill ha ut av vigseln och sedan vilken typ av vigsel som passar er bäst. Lycka till!