Jag är extremt rädd om min ringar så jag tar av dem ofta - för mig är det viktigare att ha snygga ringar som blingar och syns än slitna ringar som jag bär jämt i ett symbolvärde.
Så jag har dem bara ibland på jobbet (är jag bara på kontoret så absolut) och tar av mig direkt när jag kommer hem. Så aldrig när jag städar/diskar/rastar vovve osv.
Jag har däremot alltid på mig dem i sociala sammanhang - annars känner jag mig jättenaken. Sen kan jag ta på dem ibland när jag åker och handlar om jag inte haft dem på hela dan på jobbet bara för att det är så kul, saknar dem när jag inte bär dem.
Jag tycker inte det är ringarna som avgör om man är gift eller inte - att vara gift är för mig och min man så mycket större än så.
Har vänner som gifte sig någon månad före oss och deras ringar är redan slitna - hade varit helt förkrossad om det vore mina. Sen gick det inte en resa utan att folk runt omkring frågade om vi var nyförlovade eller nygifta och på väg på bröllopsresa eftersom ringarna blingar så (allians med diamantband och enstensring) och då är det lite roligt att svara, nej vi har varit förlovade i X antal år.. 
Men alla är vi olika :)