Gå tillsammans in eller själv
Vi hade så kallad överlämning (ok med prästen, vi frågade i god tid )
Men det var egentligen bara för att det kändes bäst när det gällde vårt tema. Vi skulle ju egentligen haft själva vigseldelen på kyrktrappen och sen gått in för gudstjänst-delen. Men det hade förvirrat våra gäster för mycket kände vi.
Så vi kompromissade och körde en tidigare variant (vår tidsepok var 1300-talet på allt annat. Men vigseln blev nog mer 1200-tal, kanske till och med 1100-tal)
Näbbarna gick först, sen mina tärnor och sist jag och pappa.
Maken stod framme med sina bröder och väntade.
Det passade honom bra också då han inte ville stå i fokus där på altargången...
Om vi inte hade haft temabröllop så skulle vi antagligen gått in tillsammans. Eller gjort någon variant där han gick med sin mamma och jag med min pappa eller något om prästen sagt ok.
Inte för att vi ville "överlämnas" och försöka få det till någon symbolik om att dom godkänner våra val och andra romantiska hollywoodinspirerade tankar
Utan snarare att vi hade eskorterat dom genom kyrkan - till deras bänkrad och sen gått tillsammans sista biten. För att mer visa att vi lämnar föräldrarna bakom oss och nu gör den här resan tillsammans...