Chicita skrev 2013-03-25 12:55:26 följande:
Jag kan ju vara superseriös och rabbla upp för och nackdelar. Men jag tror att man kan behöva få skratta lite både åt andra (som bjuder på det) och åt sig själv när det gäller bröllopsplanerandet
Samtidigt så tycker jag inte att jag är till någon hjälp om jag (som många andra) är livrädd för att trampa någon på tårna och därför inte vågar säga "bläh det funkar inte" utan man flyter med på någon sorts "svensson-våg" där allt är tillåtet och allt är jättebra...
Men just att bara locka fram ett skratt och kanske få en liten sån där A-ha upplevelse när man ser sig själv i ett lite komiskt ljus (med neonskyltar blinkande runt en som pekar på magen exempelvis
) kan göra att man antingen stärks i det man tänkt, för det såg ju bra ut även om det var roligt... Eller att man kommer på att "men huga hur tänkte jag nu", och så kan man skratta åt det istället för att bli ledsen för att det kanske inte funkade som man tänkt....
Hoppas du förstår vad jag babblar om.
Har en hund i knäet som ropar "jag är kissnödig!!!"
Så jag måste nog ut med honom och sen dra till jobbet
Jag uppskattar ärlighet. :) Och är det så att mina idéer faktskt suger så är det fritt fram att säga det till mig. Hellre hård och brutal ärlighet än att ingen säger nåt o man ser ut som ett spektakel. :) Kan man inte ta det så ska man inte be om råd heller. :)
Man har så mycket i skallen så det blir lätt lite för mycket och man blir fartblind.
