Varför skilsmässa och hur undviker man det?
Min svägerska är mitt i en skilsmässa. De har 3 barn på 4-8 år, så tråkigt. MEN de borde aldrig varit tillsammans om man ska vara krass och de kommer bli lyckligare utan varandra. Det är värst för barnen (och att de själva inte får träffa sina barn varje vecka).
Mitt recept för ett bra förhållande/äktenskap (individuellt, men detta funkar för oss)
- Att träffas relativt sent (runt 25-30 år) så att man ev hunnit hittat sig själv, haft andra relationer, vet vad man vill ha, strulat runt lite, festat och rest (om man vill). Sedan ska man självklart göra allt det där med sin partner också, men det är skönt att ha testat runt lite vad man gillar/inte gillar innan man bestämmer sig. Håller dock med andra som skrivit att det kan bli en stress om man är över 30 och att beslutet går lite väl fort ibland.
- Vara ihop minst 2 år innan man skaffar barn så att man hinner göra saker tillsammans som man och kvinna, inte som föräldrar. Det är värdefullt att ha dessa minnen att tänka tillbaka på när passionen inte är på topp.
- Ha mycket sex (om båda vill). Pussa och ta på varandra varje dag!!
- Båda ska vilja göra allt för att hålla sams och ha det bra. Visst kan man tjafsa om något, men viljan att reparera ska finnas.
- Gemensam syn på förhållandet, fritid och barnuppfostran. Man behöver egen tid och inte göra allt ihop, men det underlättar om man värdesätter samma saker.
- Acceptera korta perioder av tristress och trötthet (graviditet, mycket på jobbet etc), men bara man vet att passionen och kärleken finns runt hördet så spelar det ingen roll. Och nu menar jag korta perioder, annars blir det för trist.
- Prata, lyssna och sätta sig in i den andras situation.
- Förstå att gräset inte är grönare på andra sidan. Det förekommer för mycket otrohet tycker jag. Kunna se vad otrohet får för konsekvenser.
- Utvecklas ihop. Hitta på nya saker och överraska varandra. Ha projekt ihop (kurser, heminredning, båt, fritidshus, planera resor)
Sedan tycker jag att många väntar för länge med att skilja sig. Man ska inte behöva var olycklig och behöva kämpa sig genom livet. På sikt mår barnen bättre om föräldrarna är lyckliga. Jag tycker inte heller att det är konstigt med par som växer ifrån varandra efter långa äktenskap. Man får tacka för de bra (förhoppningsvis) åren som varit och gå vidare.