Varför skilsmässa och hur undviker man det?

Jag är skild och omgift (vilket jag nog aldrig trodde att jag skulle göra efter skillsmässan). Anledningen till skillsmässan var nog flera. Hans var min första riktiga pojkvän, så vi gifte oss ganska unga (24 år). Ser ju nu att jag var alldeles för ung, jag var inte tillräckligt förälskad. Jag hade inte känt på passion och "äkta" kärlek. Men det visste jag ju inte då, vi var de bästa vänner. Med tiden blev vi just vänner eller det utvecklades snarare som en syskonförhållande.

Ytterligare en anledning till skillsmässan var att det var ett jobbigt liv med honom med mycket problem med hans manodepressivitet som han inte ville medicinera. Orkar inte dra allt om det. Men jag vill ändå säga att den situationen säkert bidrog till skillsmässan (tungt liv), men det avgörande var ett kärlekslöst förhållande. Vi fick två barn ihop. Nu är de nästan vuxna så jag har inte så mycket kontakt med exmannen. Det jag saknade starkt i detta förhållande var att han aldrig ville kramas eller hålla handen.

Min nuvarande man vill ha lika mycket närhet som jag och det betyder mycket att jag kan ta hans hand och att han inte stöter bort mig. Vi har mycket mys på tu man hand och kramas mycket. Vi har i mångt och mycket samma intressen. Livet kan var härligt. Barnen tycker mycket om min nya man. Det betyder också mycket för mig att de går bra ihop.