Nöja sig och kompromissa vs. drömmannen

Alltså jag tycker att du har helt rätt. Och helt fel. Precis som dina vänner tror jag inte alls på att man kan ha ett förhållande utan att kompromissa. Men det är när det går överstyr och kompromissandet är större än fördelarna som det blir problem. 

Jag och min blivande har varit tillsammans i 10 år och har ett jättebra förhållande. Han är snygg, duktig och vi har samma sexlust. Men inte jämt. Klart att det funnits perioder i förhållandet då vi vart på olika plan, men det är ju tillfälligt.

När man har småbarn som aldrig sover, jobbigt på jobbet, när en närstående dör eller annan livskris så måste man kanske kompromissa. Den ena får städa hemmet hela tiden, man kanske inte har samma sexlust eller tycker helt plötsligt olika om viktiga frågor såsom familj eller boende.