Nöja sig och kompromissa vs. drömmannen

Problemet är väl om endast en i relationen måste anpassa sig och kompromissa hela tiden. Det klart man måste anpassa sig till tvåsamhet men grundvärderingar tycker jag inte man skall kompromissa om som t.ex. barn, giftemål och hus. Jag tycker inte man skall nöja sig med mindre, då finns det ju risk att man bryter upp längre fram. Samtidigt måste man vara realist att ingen människa är 100 % perfekt och att det just är de små egenheterna, de små "felen" som ofta är det bästa med den personen :)