Nöja sig och kompromissa vs. drömmannen

Hej!
Jag trodde att jag hittat den rätta i mitt X, så var inte fallet. När jag träffade min blivande man så visste jag att det var rätt.. Det går aldrig beskriva för den som ännu inte träffat den personen i sitt liv.

Från den första kyssen, eller innan tom så visste jag att han är den rätte. Vi har talat om detta och han har berättat att han kände det samma.

Vart vill jag då komma med detta? Bråkar vi aldrig, kompromissar vi aldrig eller är jag alltid 100% glad och lycklig på honom? Nej! Jag är alltid 100% säker på att jag skall vara med honom, men jag blir förbannad och ledsen på honom ibland. Vi kompromissar även om stora saker.

Det jag vill komma fram till är att de kvinnor som här har hittat män de aldrig behöver kompromissa med har hittat män som gör precis som de kvinnor de föraktar här inne. Kvinnor som "nöjer" sig. Dessa män är nöjda och blir enligt min mening förtryckta, precis som kvinnor kan bli. Det handlar inte om att "nöja" sig med en man eller kvinna, lika lite som att leta tills du hittar en du inte kompromissar med. Det finns inget par som alltid kan vara överens, bestämmer den ena allt så är det enligt min mening något som inte står rätt till i förhållandet.

Nu blev det invecklat som attan här, men ni kanske förstår vad jag menar?