• kouki

    Många kyssta grodor...

    Åh, vad underhållande tråd! 

    Jag har väl varit med om en hel del bottenskrap hittills i mitt unga liv.
    En av de mest framstående är väl en pojk som jag dejtade fram och tillbaka under flera år, men som alltid sedan gick till andra tjejer emellan. Nuförtiden är vi vänner, han är ingen dålig människa men gör väldigt dåliga val.

    En annan dejtade jag när jag var 15 (han 21), träffades via nätet och hamnade i ett väldigt stormigt destruktivt föhållande där han var djupt deprimerad och jag skulle såklart försöka rädda honom. Fick problem med matvanor då jag mådde dåligt när han inte hörde av sig, han märkte att jag magrade när han kom tillbaka och tvingade mig att äta. Låt oss bara säga att det har lämnat sina ärr, som först nu egentligen har läkt helt. 

    En tredje var efter föregående, då en på det andra programmet på gymnasiet. Mycket fram och tillbaka där med, då vi först hamnade i säng, sen dejtade han en annan för att sedan komma tillbaka till mig. Jag gick sedan in i en depression och han klarade inte av det alltför väl. Därför valde vi att gå skilda vägar, vilket resulterade i att han ingick i ett lika luddigt förhållande med en av mina bästa vänner. Väldigt märklig pojk på alla möjliga vis.

    Vid sidan av allt detta så har en speciell pojke funnits med som en av mina bästa vänner. Han har funnits där för mig i vått och torrt. Vi jobbar ihop som konfirmandledare med integrerade deltagare från sär-/grundskola och vet hur den andre fungerar nästan till 100. Efter 2,5 år som singel för att finna mig själv och var jag ville vara, så trädde han fram och svepte mig av fötterna. Tog oss bara 6år att bli ett par, men har aldrig varit så lycklig, trygg och säker i ett förhållande tidigare! Till hösten ska vi flytta ihop och om allt fungerar som det ska, vilket jag knappt kan föreställa mig att det skulle bli annorlunda, så blir det nog giftemål inom ett par år :)
    Känner mig som en prinsessa för första gången i livet!

    Men jag säger som ni andra, jag skulle inte vilja vara utan bottenskrapen. De har lärt mig så mycket om livet och om mig själv, att jag skulle nog inte vara samma människa utan dem. :) 

  • kouki
    Plättis skrev 2013-05-14 13:18:05 följande:
    Visst är det fantastiskt när man kan titta tillbaka på något som kändes alldeles fruktansvärt och säga att man fick ut något positivt av det? Min relation till mitt ex var oerhört stormigt, komplicerat och fruktansvärt på sina ställen. Han gjorde mig rädd för inte bara män utan för alla människor, och det har tagit mig fyra år till att komma över det. Men utan det hade jag inte kunnat bygga upp samma förtroende för min sambo och lära mig att lita på honom till 110 %, i nöd och lust och allt däremellan. 
    Nu pratar vi om allt, har inga hemligheter (inte ens födelsedagspresenter!) och det finns ingen i världen jag hellre skulle vara med än honom
    Verkligen! Det må vara klyschigt "what doesn't kill you makes you stronger", men det finns ju en anledning till att uttrycket skapades från första början :)
Svar på tråden Många kyssta grodor...